Alice i Underlandet

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg och Camilla Mauritzson

När, under vilka veckor? V.48-50

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Hur upplevde ni dansföreställningen? Hur såg din inre bild ut när det gäller miljö och karaktärer i föreställningen? Vilka karaktärer fanns med i Alice i underlandet?

Hur kan vi tolka och analysera det vi upplevt? Med vilka olika uttrycksformer kan vi uppleva berättelsen?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
Förankring i kursplanens syfte

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer.

I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.

Centralt innehåll från kursplanen

Läsa och skriva

  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
  • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
  • Handstil och att skriva på dator.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.

Tala, lyssna och samtala

  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
  • Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.

Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.

Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår. Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap.

Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi upplever genom att ta del av en dansföreställning. Vi läser berättelsen. Vi upplever det vi varit med om genom att använda en Vt-rutin som heter “Step inside” där vi tar någon egen vald karaktärs perspektiv. Vi målar tillsammans, vi samtalar om det vi varit med om, vi skriver genom att använda våra sinnen. Vi skapar egna berättelser utifrån dessa upplevelser

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom delaktighet i samtal, vt-rutinen och målningen. Bedömning sker genomskapandet av karaktärsschema och berättelsen som vi skriver på vår ipad.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.48

Dansföreställning, Vi läser Alice i underlandet genom högläsning.

Vi gör en målning i grupp om 4 som visar vad vi uppfattat av dansföreställningen. Vi klipper ut karaktärer och delar som vi vill skapa en väggdokumentation av. Vi sätter upp det vi gemensamt i alla grupper valt.

Vi samtala om det vi satt upp på väggen och vi skriver dit de begrepp och ord vi vill ha med.

Vi använder oss av Vt-rutinen “step inside” för att ta någon karaktärs perspektiv.

Vi börjar skriva ett karaktärsschema utifrån våra olika sinnen. De som hinner börjar skriva en berättelse, med hjälp av schemat, på sin ipad

V.49

Vi fortsätter använda oss av Vt-rutinen “Step inside” för att ta vår karaktärs perspektiv.

Vi fortsätter skriva på våra berättelser med hjälp av stödstrukturen.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Genom att koppla våra upplevelser skapar vi meningsfulla sammanhang när vi tolkar och analyserar det vi är med om genom olika uttrycksformer.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi ser vikten av att sätta in våra upplevelser i meningsfulla sammanhang där vi bearbetar, tolkar och analyserar det vi är med om tillsammans. Vi ser gruppen som en kraftfull resurs för lärande. Vi ser vikten av att synliggöra våra tankar genom olika Vt-rutiner och att utveckla förmågan att sätta oss in i andras perspektiv. Vi ser även vikten av att variera våra arbets- och uttrycksformer för att skapa fler ingångar till lärande. Genom att vi pedagoger inspirerar och visar lust till lärande skapar vi ett klimat som möjliggör ett engagemang där teorier och tankar möts i ett utforskande av världen. Vi skapar synliga, gemensamma dokumentationer där vi följer den process vi är i.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

[stc-subscribe category_in='Lemshaga']