Ansvarig/Ansvariga lärare: Madelene och Cristin

När, under vilka veckor? v. 48-14

Vad?

Gleerups kap 2 och 3

Frågeställning (och följdfrågor): 

• Vad är det för skillnad på antal/andel av något?
• Hur skriver man ett bråk? Vad heter delarna?
• Hur stor del är färglagd av t ex en figur?
• Vad innebär likvärdiga bråk?
• Hur jämför man bråk med samma/olika nämnare?
• Vad händer när man förkortar/förlänger ett bråk?
• Hur beräknar man summor och differenser med olika bråk?
• Hur växlar man mellan bråkform- och blandad form?
• Vad innebär att ett tal är i decimalform? (+ positionssystemet)
• Hur jämför man tal med olika många decimaler?
• Hur gör man beräkningar med tal i decimalform (de fyra räknesätten)
• Hur avrundar och överslagsräknar man med decimaltal?
• Vad finns det för samband mellan bråk och procent (och decimalform)?
• Hur beräknar man 1 %, 10 %, 20 %, 25 % av det hela? (olika metoder)
• Hur beräknar man nya värden efter höjningar och sänkningar?
• Vad kan man använda för strategier vid problemlösning och hur kan man visa sina uträkningar?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

• kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Förankring i kursplanens syfte:

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna formulera och lösa problem samt reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat.

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp och metoder och deras användbarhet.

Eleverna ska genom undervisningen också ges möjlighet att utveckla en förtrogenhet med matematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera om matematik i vardagliga och matematiska sammanhang.

Centralt innehåll från kursplanen år 4-6 med en förklaring som eleverna ska förstå:

Taluppfattning och tals användning

• Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer.
• Tal i procentform och deras samband med tal i bråk- och decimalform.
• Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer.
• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer.

Problemlösning

• Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Matrisen under momentet:

Matris Ma 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

• Tillsammans i par/mindre grupp kommer vi att jobba med olika praktiska material och diskussionsuppgifter för att kunna dela upp en helhet till mindre delar, jämföra bråk, spela memory med likvärdiga bråk m m . 
• Vi kommer under samlingar få höra olika strategier för hur vi kan lösa olika problem. Eleverna kommer här få möjlighet att beskriva för sina kompisar hur de tänker och även kunna utveckla deras klasskamraters strategier. 
• Eleverna kommer att få jobba på Gleerups för att få flera uppgifter kring samma moment som vi arbetat med praktiskt för att befästa sin kunskap.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen sker kontinuerligt under lektionstid. 

– Du bedöms i ditt sätt att ta ansvar för ditt eget och andras lärande.

– Du bedöms i ditt sätt att vara aktiv och engagerad i samtal och diskussioner. 

– Eleverna har även skriftliga och muntliga bedömningar under momentet genom skriftliga prov och inlämningsuppgifter samt grupparbeten där eleven muntligt kan reflektera kring olika sätt att lösa olika uppgifter. 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Hur stor tårtbit kan du ta på tårtkalaset? Eller rättare sagt hur stor del kan du ta för att du och dina vänner ska få ungefär lika mycket? Hela tiden så delar vi olika saker mellan oss och för att ingen ska bli utan behöver vi fundera reflektera hur vis ska göra för att alla ska få vara med. Procent är något vi väldigt ofta stöter på i vår vardag t ex vid reor, rabatter och olika ökningar och sänkningar.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Eleverna ges möjlighet till att använda sig av olika sätt för att lösa de problem de ställs inför. Eleverna kommer jobba med att praktiskt lösa olika problem men även genom diskussion och reflektion för att synliggöra att ett problem kan lösas på flera olika sätt.