Dans och takt genom pardans

Dans och takt genom pardans 🙂

Ansvarig lärare: Gottis Olofsson

När, under vilka veckor? Vecka 2-6

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Varför dansa?
  • Hur påverkas din hälsa vid dans?
  • Vilka är våra vanligaste traditionella danser?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud

 

Förankring i kursplanens syfte:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil,

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.
  • Traditionella och moderna danser samt rörelse- och träningsprogram till musik.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

 

Rörelse till musik E C A
Du behärskar grundstegen
och någon tur i bugg, vals 
och foxtrot.
Du behärskar minst 3 turer 
i bugg och klarar av vändning i foxtrot.
Du behärskar flera turer i bugg och kan
växla mellan de med flyt samt har ett
bra flyt i foxtrot och vals.
Du kan till viss del anpassa
rörelsen till syfte och sammanhang.
Du kan anpassa rörelsen relativt
väl till syfte och sammanhang 
och välja strategi för detta.
Du kan anpassa rörelsen väl till 
syfte och sammanhang och även 
välja en väl fungerande strategi för detta
Du är oftast i takt, kan vara svårt
att själv hitta tillbaka till takten 
när du tappar bort den.
Du är oftast i takt, du hittar 
snabbt tillbaka om du tappar bort dig.
Du är genomgående i takt och 
har ett bra flyt genom en hel låt i både foxtrot och bugg.

 

Hur ska vi arbeta?

  • Inspiration av mig och varandra.
  • Inspiration av instruktör på Body Joy.
  • Egna övningstillfällen där jag finns som handledare
  • Genomgång av våra vanligaste traditionella danser
  • Danstillfälle med Dansinspiratörerna på Brunns skola

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Aktivt deltagande under lektionerna
  • En förmiddag på Brunns skola. Måndag v.5 8.30-11.30
  • Danskväll i Hemmesta med alla kommunens nior. Tisdag v.5 30/1 kl. 18.15 -21.30- OBLIGATORISKT!

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Vecka 2

Tisdag: SR Genomgång av LPP:n och börja dansa.

Fredag:  SG BJ hamnen kl. 13.15. Vi dansar!

Vecka 3

Måndag: SG Genomgång av LPP:n och börja dansa.

Tisdag: SR- fortsättning dans

Fredag:

Vecka 4

Måndag: SG fortsättning dans

Tisdag: SR fortsättning dans

Fredag: SG BJ – hamnen. Vi dansar!

Vecka 5

Måndag: Dansinspiration i Brunns skola båda klasserna. Kl. 8.30-11.15

Tisdag: Dans kväll i Hemmesta kl. 18.20-21.30

Fredag: BJ- hamnen Danspass

Vecka 6

Ti

Fre: BJ- hamnen Danspass

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

 

Dans och rörelse till musik kommer vi hela livet utsättas för. Om det så är i träningsform, nöjesform eller en formell dans på en stor fest. Forskning visar också att dans som motionsform är den typen av träning som håller i längden, som inte avstannar under tonåren.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagareVi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmågaVi använder oss av pedagogisk dokumentation för att öka medvetenheten om och utveckla vår pedagogik

 

[stc-subscribe category_in='Lokala planeringar']