En läsande klass

Ansvarig/Ansvariga: Annika Hysing
När, under vilka veckor? v.36 – v.50

 

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

– Vad är läsförståelsestrategier och hur använder vi dem?

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

Genom att visa eleverna hur man använder de olika strategierna hoppas vi kunna ge dem verktyg för att kunna utveckla sin läsförmåga och använda de olika lässtrategierna i sin läsutveckling.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

 

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
  • Handstil och att skriva på dator.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
  • Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
  • Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.
  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.

Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning. Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap.

 

Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår. Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner.



Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genom att ställa olika typer av frågor på olika typer av texter blir vi medvetna om att svaren går att hitta på olika nivåer i texten. Frågor på raderna kan besvaras med information som står klart och tydligt uttryckt i texten. Frågor mellan raderna kräver att läsaren hittar ledtrådar i texten. Att man gör inferenser och drar egna slutsatser utifrån det man får reda på och sin egen kunskap. För att svara på frågor bortom raderna krävs att vi använder våra tidigare kunskaper och erfarenheter. Det handlar om dig själv, ditt möte med texten och hur texten påverkar dig

Tillsammans ska vi prata om vad läsning är och att man måste förstå det man läser för att det skall vara meningsfullt att läsa. Vi kommer att träna oss på att förstå det vi läser flera gånger i veckan.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Kontinuerligt diskutera våra texter tillsammans.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Vi kommer att arbeta med en läsande klass flera gånger i veckan under hösten.

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?



Varför?

 

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

Vi vill använda lässtrategierna för att fortsätta utveckla elevernas läsförståelse.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi arbetar Reggio Emiliainspirerat, därför lyssnar vi in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande
Vi ser gruppen som en resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga. Genom att dokumentera vår process kan vi tillsammans följa elevens språkutveckling.