En sekund i taget

Ansvarig/Ansvariga lärare: Annica Kjell

När, under vilka veckor? v.37-50
Vad är meningen med att läsa? Vad är textsamtal? Vad är lässtrategier?

en-sekund1Vi ska läsa boken En sekund i taget och arbeta med olika skrivuppgifter. Ibland kommer vi läsa i skolan, ibland kommer du få läsa hemma. Tyngdpunkten kommer ligga på att vi ska samtala om texten!

Skrivuppgifterna ska du som elev samla i ett dokument som du kallar “En sekund i taget”. Detta dokument ska du så småningom dela med mig. Det är i det dokumentet jag kommer bedöma hur du har arbetat med skrivuppgifterna i förhållande till kunskapskraven.

I samband med skrivuppgifterna kommer vi att öva på att synliggöra sitt tänkande genom olika stödstrukturer och tankerutiner. Stödstrukturerna kommer handla om hur man använder olika läs- och skrivstrategier.

Frågeställningarna nedan kommer från kunskapskraven i svenska. Om du tittar i matrisen kommer du känna igen dem.

Frågeställning och följdfrågor

Hur använder man lässtrategier?

Hur skriver man en sammanfattning innehåll?

Hur kan man, utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och resonera/prata om text?

Vad betyder det att en text har ett budskap?

Vada betyder det att läsa “mellan raderna”?

Hur “drar man slutsater” om hur en text har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i?

Vad är skillnaden mellan citat och referat?

Hur skriver man en läslogg och vad ska det vara bra för?

Hur samtalar man, ställer frågor och för fram egna åsikter om en text?

Hur använder man underbyggda argument för sina åsikter om en text?

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskaper om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia
Förankring i kursplanens syfte

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. I undervisningen ska eleverna få möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och olika delar av världen.

Centralt innehåll från kursplanen

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
  • Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna. Parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger.

Språkbruk

  • Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar.
  • Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

Informationssökning och källkritik

  • Hur man citerar (och gör källhänvisningar).
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Varje lektion tar vi upp ett tema. Det kan vara en lässtrategi, hur man gör personbeskrivningar, vad ett citat är, hur man sammanfattar, hur man läser mellan raderna, förutspår eller hur man gör när man stöter på ett ord som man inte förstår.

Du kommer få lära dig hur man skriver en läslogg. Genom läsloggen kommer du få träna på att välja ut meningar som du sedan skriver om till citat. Dessa citat ska du sedan skriva dina egna tankar om.

Jag kommer visa och förklara vad skrivuppgiften har för syfte, kopplat till förmågorna i matrisen.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Du ska skriva alla uppgifter i ett och samma dokument. Dokumentet ska heta “En sekund i taget”. Jag kommer då och då stämma av att du gjort alla uppgifter och ligger i fas.

Jag kommer bedöma hur du deltar på lektionerna. Som exempel kan det betyda att jag tittar på hur du ställer frågor, hur du ställer följdfrågor och hur du kopplar dina frågor eller kommentarer till vad jag eller någon elev sagt. Hänger du med?

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Här kommer det vi arbetat med under lektionerna ligga.

 

V.37 Lässtrategier, att kunna förutspå och gissa vad man tror kommer hända.

 

v. 38 Lässtrategier, att kunna tänka sig in i något. Vi låtsas att vi hamnar i samma situation som personen i boken och skriver vad vi själva skulle ha gjort.

 

v. 39 Citat-Tanke, du väljer ut citat som du skriver dina tankar, känslor, åsikter eller frågor om.

 

Illustratören-Att se i bilder. Du väljer utdrag ur texten som du beskriver i bilder. Du väljer bilder från nätet som du klistra in i dokumentet under rubriken Illustratören.

 

v. 40 Inre och yttre dialoger, vad betyder det? Du hittar och ger exempel utifrån boken.

 

v. 41 Att samtala och ställa frågor till text. Hur ställer man intressanta frågor?

v. 42  Vi fortsätter att lära oss verktyg för att analysera text. Att läsa berättande texter och att tolka budskap. Vi pratar om begrepp som är användbara när man pratar om berättande texter. Tolkning och budskap, symboler, tema och motiv, liknelser och metaforer, vad är vad och vad är skillnaden? Du ska få prova att analysera en egen bok. Du ska bland annat förklara berättarperspektiv, tillbakablickar och framåtblickar. Detta fortsätter vi med ytterligare en vecka.

sprakliga-drag-i-berattande-text

v. 43 Vi fortsätter att lära oss verktyg för att analysera text. Att läsa berättande texter och att tolka budskap. Vi pratar om begrepp som är användbara när man pratar om berättande texter. Tolkning och budskap, symboler, tema och motiv, liknelser och metaforer, vad är vad och vad är skillnaden? Du ska få prova att analysera en egen bok. Du ska bland annat förklara berättarperspektiv, tillbakablickar och framåtblickar.

v. 45 Att koppla på känslor. Du väljer utdrag ur texten, ca 4-5 citat som väcker känslor hos dig. Du argumenterar och förklarar varför.

v. 46. Att förutspå. Med hjälp av olika ledtrådar i texten ska du förutspå vad du tror kommer hända längre fram. Det viktigaste är att du hittar ledtrådarna. Liknelser och metaforer, vad är det och vad är skillnaden?

Vad är skillnaden mellan ett citat och ett referat? Vi tränar på att skriva citat och referat utifrån boken vi läser. Vad betyder det att en text eller att en författare har ett budskap? Vi försöker tolka budskap och läsa mellan raderna. Du ska själv välja ut några exempel från texten, ca 4-5 stycken som du själv försöker tolka och förklara. Det ska vara meningar som man skulle kunna “läsa mellan raderna”.

v. 47 Att gå i dialog med texten. Om du hade varit en av karaktärerna, vem hade du varit? Vad hade du gjort? Tänkt? Velat ändra på?

v. 48 Miljöbeskrivningar. Välj en av miljöerna som hittills beskrivits i boken. Gör en miljöbeskrivning på en halv A4.

v. 49 Lässtrategier.”Sammanfatta”. Hur återberättar man och hur gör man en enkel sammanfattning? Du gör en sammanfattning på ca en halv A4. Mer om detta senare.

Varför?

Sammanhang och aktualitet
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Forskning har visat att för att stimulera elevernas språkutveckling är det bra att använda sig av stödstrukturer/scaffolding. Exempel på stödstrukturer som används i det här projektet är de så kallade VT-rutinerna. Vi använder även lässtrategier som stödstrukturer. VT-rutinerna och lässtrategierna utmanar, vidgar och synliggör elever och lärares lärande.

Språket är allas ansvar. Ansvaret för att utveckla elevernas lärande och demokratiska kompetens genom goda språkkunskaper är inte knutet till några särskilda ämnen eller verksamheter, utan vilar på alla som arbetar i skolan. På Lemshaga är detta är något som praktiseras genom goda rutiner och stödstrukturer för tänkande och lärande.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.