Folktro och väsen

Publicerad - Marie Moberg
Lemshaga,Lokala planeringar,SO,Svenska   ,

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg och Camilla Mauritzson

När, under vilka veckor?  V.37-42

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Vad trodde människor på förr? Vad har vår natur gett upphov till när det gäller folktro? Vad är det som får oss att tro att vi ser saker när vi är ute i naturen? I vilka böcker kan vi hitta spår av folktro och väsen?

Vilka väsen känner vi till och vad vet vi om dem?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,
Förankring i kursplanens syfte

So

Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

Svenska

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer.

I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen.

Centralt innehåll från kursplanen

So

Att leva tillsammans

  • Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.

Svenska

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
  • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
  • Handstil och att skriva på dator.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.

Tala, lyssna och samtala

  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
  • Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.

Språkbruk

  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

So

Eleven kan undersöka hemortens historia och ger då exempel på människors levnadsvillkor under olika perioder. Eleven gör då enkla jämförelser mellan livet förr och nu utifrån människors berättelser och olika skildringar. Eleven kan även beskriva delar av människans tidiga historia genom att ge exempel på människors levnadsvillkor och några viktiga händelser.

Svenska

Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.

Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.

Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter. Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår. Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap.

Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår. Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kopplat tro och väsen till högläsningen om Jakten på Jack. I den finns massor av väsen och vi funderar över vilka väsen vi känner till. Vi gör en gemensam tankekarta. Vi funderar över i vilka böcker vi mött olika väsen.

Vi samlar på oss fakta om olika väsen. Vi tittar på filmer, vi läser faktatexter, vi läser berättelser och vi tittar på bilder. Vi skapar gemensamma tankekartor över vad vi fått reda på. Eleverna gör sedan egna meningar som de kopplar bilder till. Bilderna ska  passa meningarna de skrivit.

Vi går ut i naturen och upplever våra väsen med musik och gör olika uppgifter beroende av väsen. Vi skapar egen musik av naturmaterial som älvorna dansar till. Vi samlar på saker med olika nyanser av grått. Vi tar med dem in och blandar sedan svart och vit färg till målningar som passar vätten. Vi går ut och skapar egna troll av naturmaterial, vi fotar dem och skapar sedan berättelser som handlar om dem.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom korta faktatexter och bilder som passar texten, en trollberättelse, en målning av vättegrå, genom musikskapande får eleverna möjlighet att uttrycka sig med fler olika uttrycksformer.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.37 Tomten, vi samlar fakta om tomten på gemensam tankekarta, vi tittar på film, vi gör egen faktatext och ritar bild som passat till texten.

V.39

Lektion 1

Vi samlas i skogen och sitter i ring.
Vi lyssnar på Griegs ”I bergakungens sal”. ( Jag har en bärbar högtalare)
Vi samtalar om hur lätt det var förr när det inte fanns så mycket ljus att inbilla sig att de såg och hörde saker. Förr hade man en stålbit runt halsen eller en stålbit i fickan för att skydda sig mot olika väsen.

Ställ frågan? Hur kan man idag skydda sig från rädslan och det okända?

Vi har med oss bild av: en vätte

Vi läser en text om vätte ( Jag har)

En färg som man tänker på när man tänker på en vätte är GRÅ: Vi ska nu se om vi kan hitta 5 nyanser av grått.

Uppdrag: Gå ut och leta efter gråa färger. Vi tar med dem till skolan.

Lektion 2

Vi tittar på våra grå saker

Vi ska nu försöka blanda olika gråa nyanser. Vi målar en varsin bild med olika nyanser av grått.

Du kan göra vilket motiv du önskar, vättar, natur etc.

Vi lyssnar samtidigt på trolsk musik .

Lektion 3

Vi tittar på film om vättar

Vi skapar en gemensam tankekarta.

Vi skriver egna texter och ritar bild som passar till texten.

V.40

Lektion 1

Älvor

Vi läser en faktatext om älvor. Vi läser en berättelse om älvor.

Hur rör sig en älva i skogen? Vi skapar egna älvdanser. Vi lyssnar på älvmusik.

Älvor brukar dansa. Vad kan vi använda för att skapa musik i skogen? Ni får gå iväg och hämta något som ni kan använda för att skapa musik. Hur tror ni älvmusik skulle låta? Vilken takt tror ni musiken skulle ha?
Vi provar att spela i olika takt.

Lektion 2

Vi tittar på film om älvor

Vi skapar en gemensam tankekarta.

Vi skriver egna texter och ritar bild som passar till texten.

V.41

Lektion 1

Vi lyssnar på trolsk musik.
Vi läser en faktatext och lyssnar på en berättelse.

Vi samlar material till att skapa ett eget troll. Alla får ta ett eget foto av sitt troll.

Lektion 2

Vi tittar på en film om troll.

Vi skapar en gemensam tankekarta om troll. Utifrån den och bilden av sitt troll skriver vi sagor om vårt troll.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi använder oss av det intresse de visat av fantasygenre när vi högläser i Jakten på Jack. För att skapa lust till skrivande och att uttrycka sig på olika sätt vill vi använda oss av deras egna erfarenhetsvärldar och intressen.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi ser vikten i att låta elevernas intresse styra oss i val av ämne när det går. Deras delaktighet och engagemang ökar när de känner att de kan påverka innehållet. Vi vill ge dem möjlighet att använda sig av fler olika uttrycksformer. Vi vill skapa lust till ämnet och låta dem uppleva det magiska i vår värld.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.