Ansvarig lärare: Henke F.
När, under vilka veckor? v 51-6??
Vad?
Frågeställningar:
Vad är en funktion?
När används funktioner?
Hur kan man uttrycka en funktion på fyra olika sätt?
Vilken information kan man få ut av en funktion?
Vad innebär räta linjens ekvation?
Hur kan man utifrån en linjär funktion ta ut räta linjens ekvation?
Övergripande mål från LGR11 2.2:
- kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
- kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
- kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
Förankring i kursplanens syfte:
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna formulera och lösa problem samt reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer.
Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:
- Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler och ekvationer.
- Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.
- Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.
- Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.
- Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:
| Problemlösning | Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. | Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god an- passning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget | Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. |
| Resonemang | Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt.I diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. | Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt.I diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. | Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt.I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem. |
| Begrepp | Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsakfungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enklaresonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. | Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utveckladeresonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. | Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutveckladeresonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. |
| Metod | Kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar, lösa rutinuppgifter och förändring med tillfredsställande resultat. | Kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar, lösa rutinuppgifter och förändring med gott resultat. | Kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter och förändring med mycket gott resultat. |
Hur?
Hur ska vi arbeta?
Vi kommer att ha genomgångar, självständigt arbete, diskussioner och arbeta med problemlösning.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Du kommer bli bedömd under lektionstid (både enskilda övningar och aktiviteter i grupp) samt på ??????
Veckoplanering, när ska vi göra vad?:
Vecka 51
Måndag: Följande upplägg gäller kring dagens lektion.
- Titta på den här filmen tillsammans. Film om funktioner
- Jobba med nedanstående tre arbetsblad.Arbetsblad-4-1, Arbetsblad-4-2, Arbetsblad-4-3
- Om du blir klar med alla arbetsblad så finns det lite uppgifter i boken på sidan 58-61.
Torsdag: Idag blir det inte direkt någon matte utan era mentorer håller i lektionen.
Vecka 2
Torsdag: Egen räkning och repetion av kapitel 2.1 på sid 56-61. Minst två nivåer skall vara klara när lektionen är slut annars behöver det göras tills på måndag då jag är tillbaka 🙂
Vecka 3
Måndag: Jag repeterar funktionsbegreppet och sedan jobbar vi med en aktivitet där vi tränar vår förmåga att tolka och resonera.
Film om funktioner och begrepp
Torsdag: Vi börjar med att gruppvis jämföra förra lektionens aktivitet. Är vi överens?
Vi sätter sedan tänderna i Linjära funktioner. Hur ser de ut? Vad är proportionalitet? Vilken information kan vi få från att läsa av graferna?
I boken finner du text och övningsuppgifter på sid. 62-66
Extra träning: Arbetsblad 2.2
Vecka 4
Måndag: Vi startar lektionen med en parvis aktivitet (som skall lämnas in) om Städfirmor och deras kostnader. Därefter tittar vi på hur man kan gå från graf till formel. Det finns en sak som heter räta linjens ekvation och den är bra att kunna.
I boken är det kapitel 2.3 på sidorna 67-72.
Film1 om räta linjens ekvation + Film2 om räta linjens ekvation
Torsdag: Eget jobb med räta linjens ekvation på sid 67-72 samt arbetsbladet nedan.
Vecka 5
Måndag: Vi startar upp lektionen med en parvis aktivitet där vi tränar på olika uttrycksformer för funktioner. Sedan ges tid till att fördjupa sig med räta linjens ekvation.
Torsdag: Allaktivitetsdag så ingen matte.
Vecka 6
Måndag: Egen tid för repetition och träning inför provet!
Torsdag: PROV – Linjära funktioner, kapitel 2.1-2.3