Ansvarig/Ansvariga lärare: Madelene Larsson
När, under vilka veckor? v 13-18
Vad?
Keynote: Genetik Solen 2019
Frågeställning och följdfrågor
- Var i cellerna finns våra arvsanlag?
- Kunna förklara begreppen samt hur de hör ihop: cell-cellkärna-DNA- kromosom – gen.
- Ge exempel på minst 5 funktioner som proteiner har i kroppen.
- Vilken sorts celldelning ger upphov till vanliga celler i kroppen? Förklara vad som händer vid denna typ av celldelning.
- Vad kallas den celldelning som ger upphov till ägg och spermier? Förklara vad som händer vid denna typ av celldelning.
- Hur många kromosomer finns i människans kroppsceller (ej könsceller)?
- Hur många kromosomer innehåller ett ägg eller en spermie från en människa (könsceller)?
- När celler ska bilda könsceller så sker detta via reduktionsdelning. Varför måste könsceller bildas via reduktionsdelning och vad händer med könscellerna vid befruktning?
- Hur stor chans är det att få en dotter eller en son? Motivera. Vad avgör om det blir en pojke eller en flicka vid befruktningen? (visa mha korsningsschema)
- Vad händer när blir det enäggs-, tvåäggs- och siamesiska tvillingar?
- Vem var Gregor Mendel?
- Vad innebär dominant och recessiv gen/anlag, homozygot och heterzygot?
- Hur ärvs vissa anlag t ex lockigt hår, blodgrupper. Visa med hjälp av korsningsscheman.
- Ge ex på en egenskap som beror på samspel mellan arv och miljö.
- Hur kommer det sig att det är vanligare med färgblindhet hos män?
- Ge exempel på en sjukdom som beror på fel antal kromosomer i cellerna?
- Vad är en mutation och hur kan det uppstå?
- Mutationer kan inträffa både i kroppsceller och i könsceller och de påverkar individen på olika sätt. Vad är skillnaden mellan dessa mutationer?
- De flesta mutationer är skadliga. Förklara varför de ändå är viktiga?
Begrepp/viktiga ord/namn
Cell
Cellkärna
Kromosom (+antal i kroppscell/könscell)
DNA
Gen
Protein
Vanlig celldelning
Reduktionsdelning
Korsningsschema – pojke-flicka
Enäggstvillingar
Tvåäggstvillingar
Siamesiska tvillingar
Dominant gen
Recessiv gen
Homozygot
Heterozygot
Korsningsschema anlag t ex fräknar, blodgrupper.
Mutation – kromosomavvikelser + ärftliga sjukdomar (korsningsschema)
Gregor Mendel
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Hur?
Hur ska vi arbeta?
Genomgångar, laborationer, diskussioner, lektionsuppgifter.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Prov?, diskussionsuppgift och en egen inlämningsuppgift samt aktivitet under lektioner/diskussioner/lektionsuppgifter.
Veckoplanering, när ska vi göra vad?
v 13
Uppstart – rutin ”jag ser, jag tänker, jag undrar” kring en bild. Vad är genetik + historik. Vi tittar närmare på hur följande begrepp hänger ihop cell-cellkärna-DNA-kromosom-gen + protein. Övning: Arv och miljö, du är unik.
Lab: Vi tränar inför det nationella provet i fysik – vi utför och utvärderar en laboration samt tittar på bedömning.
v 14
Vanlig celldelning och reduktionsdelning, flicka eller pojke? Tvillingvarianter. Fakta:Proteiner, Celldelning, Flicka eller pojke? Övning: Kromosomer.
Lab: DNA hos en kiwi
v 16
Dominanta vs recessiva anlag, heterozygot och homozygot, korsningsscheman. Blodsystemet ABO. Fakta: Dominanta och recessiva gener, fakta korsningsschema Övning: Dominanta anlag + Uppgift korsningsscheman anlag och blodgrupper, Facit-uppgift-korsningsscheman-anlag-och-blodgrupper
Lab: DNA hos en kiwi
v 17 (to+fr)
När arvet skadas – kromosomfel, ärftliga sjukdomar och mutationer + Uppgift ärftliga sjukdomar, Facit uppgift ärftliga sjukdomar Extrauppgift ärftlig sjukdom, Facit Extrauppgift ärftlig sjukdom
Repetitition
Lab: start fördjupningsuppgift/diskussionsuppgift om genteknik
v 18
ti prov Genetik
Lab: start fördjupningsuppgift/diskussionsuppgift om genteknik
Övergripande mål från LGR11 2.2
Förankring i kursplanens syfte
Centralt innehåll från kursplanen
- Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
- Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
- Evolutionens mekanismer och uttryck, samt ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö. Genteknikens möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker.
- Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället, människors levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen.
- Aktuella forskningsområden inom biologi, till exempel bioteknik.
- De biologiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.
- Kroppens celler, deras uppbyggnad, funktion och samverkan.
Varför?
Sammanhang och aktualitet
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
- Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
- Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
- Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.