Grundläggande Kemi

Ansvarig/Ansvariga lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v 40-49 (halva)

Läsanvisningar Spektrum Kemi:
Kemins grunder s 6-27, 30-33 (sammanfattning s 44-46)
Metaller s 316-317, Legeringar 326-328, Periodiska systemet s 340-349, Neutroner s 356-357

Keynote:

Extra: Repetitionskompendium

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Vad är en atom och en molekyl?
Vad är en blandning?
Vad är ett grundämne och en kemisk förening?
Vilka egenskaper kan man beskriva ett ämne med?
Vilka faser kan ett ämne vara i? Vad krävs för att ett ämne ska övergå till en annan fas? Vad heter de olika fysikaliska omvandlingarna? Hur betecknar man vilken fas ett ämne är i? (liquid (l), solid (s), gas (g))
Vad har följande ämnen för kemisk beteckning: Väte, Syre, Kväve, Kol, Järn, Magnesium, Helium, Guld, Silver, Koppar, Klor, Aluminium, Natrium, Zink, Kalcium och Svavel?
Hur skriver man ämnen och antal atomer/molekyler med kemispråk?
Vad är en kemisk reaktion?
Vad är en atom uppbyggd av för mindre delar? Vilka laddningar har delarna? Du ska även kunna ange/räkna fram antalet elektroner, neutroner och protoner för ett ämne
Vad menas med ett grundämnes atomnummer och masstal (atomvikt, atommassa)?
Hur rör sig elektronerna runt atomkärnan? Vad kallas de olika skalen och hur många elektroner får plats i skalen (tre första)? (Du ska kunna rita upp elektronskalen för grundämnena med atomnummer 1-18)
Vad innebär det periodiska systemet? Hur är det periodiska systemet indelat? (visa på fler sätt t ex grupper, perioder, icke-metaller – metaller, atomnummer). Hur många atomslag känner man till idag?
Vad är gemensamt för ämnen i samma period? Vad är gemensamt för ämnen i samma grupp?
Vem kom på det periodiska systemet? Vad kan man utläsa för information ur det periodiska systemet?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Att lära sig utforska och arbeta självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egna förmåga.
Att använda sig av kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden.

Förankring i kursplanens syfte

att använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
genomföra enkla systematiskaundersökningar i kemi, och
använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti i människan.

Centralt innehåll från kursplanen

Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet, Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner
Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.
De kemiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.
Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Enskilt arbete som redovisas i grupper, genomgångar och gruppdiskussioner

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

• Enskild redovisning/inlämning av ett grundämne
• Prov
• Gruppdiskussion
• Löpande genom aktivt deltagande i lektioner och diskussioner
• Inlämning av labbrapport om densitet

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v 39

Ti Utdelning av böcker, grundläggande kemi – vad handlar det om? Blandningar, egenskaper, faser-fasövergångar
On lab – kemisäkerhet sista gruppen – HLR, tryckförband och stabilt sidoläge
Fr Atomer, grundämnen, kemisk beteckning

v 40

Ti Molekyler, kemisk förening Övning: Uppgift 1 Ämnenas små byggstenar
On lab – Uppgift med molekylmodeller och kemispråket. Uppgift 2 Molekylmodeller, Övningsblad kemiska förkortningar
Fr Repetition, start enskild inlämningsuppgift Uppgift – periodiska systemet Merkurius HT-17

v 41

Ti Eget arbete kring grundämnet
On lab – Uppgift med molekylmodeller och kemispråket. Uppgift 2 Molekylmodeller,
Fr Eget arbete kring grundämnet

v 42

Ti Eget arbete kring grundämnet
On lab – Laboration ”implosion av aluminiumburk”+ genomgång av labbrapportens delar. Fokus: hypotes
Fr Eget arbete kring grundämnet

v 43

Ti Redovisningar av grundämnet i smågrupper + gruppuppgift
On lab – Laboration”implosion av aluminiumburk” + genomgång av labbrapportens delar. Fokus: hypotes
Fr Redovisning av gruppuppgifterna + genomgång av sambandsord som hjälper dig vid slutsatser

v 45

Ti Gå igenom sista kring slutsatsen av laborationen. Atomens uppbyggnad, atomnummer och masstal + egen träning.
On lab Planering inför genomförandet av en lab kring densitet.
Fr Vi tittar på film om och går igenom elektronskal + övningsblad, grupper och perioder. Elektronskal

v 46

Ti Periodiska systemet – Vad kan man utläsa ur det periodiska systemet? Jämför två grundämnen.
On lab Planering inför genomförandet av en lab kring densitet.
Fr Repetition inför provet.

v 47

Ti Prov Grundläggande kemi.
On lab (+ 48) Genomförande av lab kring densitet samt labbrapportskrivandet.
Fr labbrapportsskrivande (+ MG – titta på andra elevers labbrapporter)

v 48

Ti + Fr labbrapportsskrivande/lab genomförande av lab kring densitet (ena halvklassen)

v 49

Ti sista labbrapportskrivandet (+ MR – titta på andra elevers labbrapporter). Inlämning labbrapport densitet.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Få en bakgrund till hur kemin växt fram till vad det är idag och en förståelse för att kemin finns runt omkring oss i vår vardag och verklighet och inte bara i ett laboratorium.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

• Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
• Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
• Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte mi