Grundläggande kemi

Ansvarig/Ansvariga lärare: Daniel Häggvik

När, under vilka veckor? 34-51

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Hur kommer det sig att vi kan bo på denna planet men inte andra?

Hur kan vi påverka miljön?

Vad kan det bli för konsekvenser och vad för konsekvenser kan vi redan se när det kommer till luftföroreningar?

Hur gör vi det osynliga synligt?

Hur kommer det sig att det blåser?

Hur använder vi lufttryck i olika sammanhang?

Vad är densitet och hur kan det synliggöras?

Vad är en kemisk reaktion?

Vad för kemikalier stöter vi redan på i vår vardag?

Vad är det som kan göra att ett ämne kanske klassificeras som farligt?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
Förankring i kursplanens syfte
  • Att tänka kritisk, granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö, hälsa och samhälle.
  • Att göra undersökningar.
  • Att använda kemins begrepp, teorier och modeller för att förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.
Centralt innehåll från kursplanen

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Kemin i naturen

  • Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform.
  • Indelningen av ämnen och material utifrån egenskaperna utseende, ledningsförmåga, löslighet, brännbarnet, surt eller bassikt.
  • Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner.

Kemin i vardagen och samhället

  • Vanliga kemikalier i hemmet och samhället. Deras användning och påverkan på hälsan och miljön samt hur de är märkta och bör hanteras.
  • Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall som hanteras och sedan återgår till naturen.
  • Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan. Historiska och nutida metoder för att förlänga matens hållbarhet.
Kemins metoder och arbetssätt
  • Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
  • Några metoder för att dela upp lösningar och blandningar i deras olika beståndsdelar.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller bilder och enkla skriftliga rapporter.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Eleven kan samtala om… Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
I arbetet använder eleven utrustning… I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
Eleven kan jämföra… Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enklaresonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samtbidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då utveckladeresonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som efter någon bearbetning kan förbättra undersökningen. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutveckladeresonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra undersökningen.
Dessutom gör eleven… Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Dessutom gör eleven utveckladedokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Dessutom gör eleven välutveckladedokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
Eleven har Eleven har grundläggandekunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp. Eleven har godakunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklaraoch visa på enkla samband inom dessa med relativt godanvändning av kemins begrepp. Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklaraoch visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med godanvändning av kemins begrepp.
Eleven kan relatera… enkla och till viss delunderbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. utvecklade och relativt välunderbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. välutvecklade och välunderbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling.
Dessutom kan eleven berätta om… Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, gruppdiskussioner, träna på att anteckna och organisera kunskap, laborationer, eget arbete och film.

Du hittar även fakta kring ämnet på Gleerups portal nedan:

https://gleerupsportal.se/gbook/startpage/startpage.php

Under fysik – kemi 4-6

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Inlämningsuppgifter (t.ex. laborationsrapport), skriftliga prov, muntligt deltagande i olika slags diskussioner kring ämnet.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Vecka 35

 

Vad är luft? Vad består det av och hur kan vi bevisa att det finns när det inte är synligt?

 

Vad är luftföroreningar och hur kan vi påverka detta?

 

Hur kan luftföroreningar påverka vårt klimat? Och hur går det till?

 

Kolmonoxid vs blodkroppar?

 

Hur kommer det sig att det blåser?

 

Lufttryck – Vad betyder det?

 

För att lära oss detta har vi diskussioner och genomgångar  kring människans påverkan på klimatet genom t.ex. utsläpp av växhusgaser.

 

Vecka 36

 

Fortsättning av lufttryck

 

Kan vi experimentera med lufttryck i klassrummet?

 

Vad är allting uppbyggt av?

 

Vad är det för skillnad på en atom och en molekyl?

 

Vad är ett grundämne och en kemisk förening?

 

Vad består en atom av för mindre delar?

 

I vilka tillstånd kan ett ämne vara i? Hur rör sig molekylerna i de olika tillstånden? Och vad heter övergångarna mellan dem? Hur påverkas det?

 

För att lära oss detta utforskar utrymmen med olika lufttryck. Vi gör molekylmodeller och diskuterar kring hur molekylers rörelse (t.ex. värme) påverkar ett ämnes tillstånd.

Vi går även på djupet och ritar modeller av atomer och dess beståndsdelar.

 

Vecka 37

 

Avstämning kring luft, livets byggstenar och luftföroreningar och dess konsekvenser.

Densitet – vad är det?

Hur förhåller sig molekyler till varandra?

Finns det exempel vi kan använda oss av i hemmet?

Vecka 38

Vi börjar utforska begreppet densitet och börjar även planera en egen laboration kring detta.

Vi testar med demonstrationlabbar i klassrummet

Vecka 39-44

 Vi fortsätter att utforska begreppet densitet

Vad är Arkimedes princip och vem var han?

Vad är flytkraft och hur fungerar det?

Hur kommer det sig att stora fartyg gjorda av tunga metaller kan flyta?

Vi kör på med VT-rutiner (CSI) och utför laborationen för att sedan göra färdigt en laborationsrapport.

Vad behövs mer än en hypotes? Vi diskuterar resultat och slutsatser.

Vecka 45-47

Teknik och flytkraft.

V.48-51

Lika löser lika, vad menas med detta?

Vad är skillnaden mellan ett surt och basiskt ämne?

Kemi i hemmet.

Vad är det som sker när vi ”bakar” bröd? Eller när vi sprayar rengöringsmedel på smutts.

Kolsyra. Vad är det?

Vad händer  om övergången mellan ämnes olika tillstånd sker i stängd miljö? T.ex. i en burk

Vad är en kemisk reaktion?

Vad för kemiska reaktioner stöter vi på i vardagen?

För att lära oss mer om kemiska reaktioner tittar vi på en film om t.ex. fotosyntesen och förbränning. Vi experimenterar sedan med olika ämnen där kemiska reaktioner sker.

Repetition av några kemiska reaktioner och hur de går till

pH värde, Löslighet

Brännbarhet – brandtriangeln och hur handskas vi med eld?

Vi gör kopplingar till försurning och luftföroreningar och diskuterar kring vad vi som samhälle kan göra för att ”rädda” vårt klimat. Vi pratar och diskuterar förbränning.

Avstämning/prov på kemiska reaktioner, löslighet, och brännbarhet.

 

 

Ekologi

 

VT17 

Mer teknik

SK

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Idag lever vi i ett samhälle där vi måste börja jobba aktivt för att förebygga den ökande mängden av växhusgaser. Men för att påverka detta måste vi arbeta tillsammans men också övertyga de människor som fortfarande inte tror på vad som håller på att ske med vårt klimat här på jorden. Och för att kunna göra detta måste vi ha kunskap om vad som faktiskt sker. Då tilliten till vetenskapen har ökat dramatiskt de senaste åren så är det i den som vi måste bygga vår kunskap om naturen runt oss.

Genom att öka förståelsen för vad kemikalier är och vad de kan göra med oss människor och vår miljö, öva sig i att ta ställning till och göra aktiva val om vad som på sikt kan förbättra levnadsvillkoren för oss människor på individ nivå liksom för världen i övrigt. Tillsammans ska vi alla stäva efter en mer hållbar utveckling.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.
[stc-subscribe category_in='Lemshaga']