Hi – Kampen om Sverige del 2

Ansvarig/Ansvariga lärare: Fredrik Pettersson

När, under vilka veckor? v.42-v.46

Vad?

Frågeställning och följdfrågor till Analys: v.35-v.40
  • Vad är en historisk källa och vad kan kan de berätta om hur människor hade det under perioden jämfört med idag.
  • Hur avgör man om en källa/historisk källa är trovärdig?
  • Vilka grupper hade mer makt under Stormaktstiden och vad gav makt? (Kyrkans makt, samer)
  • Vad gjorde att tidsperioden efter Stormaktstiden kom att kallas Frihetstiden och vilka förändringar skedde då?
  • Hur påverkar den nya handel och jordbrukets förändring människornas liv under perioden?
  • Vad var orsaken till industrialiseringen och hur hänger detta samman med befolkningsökningen underperioden?
  • vilka konsekvenser fick industrierna och den ökande befolkningen för olika människor.
  • Hur hänger Sveriges fattigdom samman med kampen för rättigheter och partiernas framväxt?

Material:

  1. Keynote från lektioner:
    Kampen om Sverige del 2 – elev
  2. NE
    Historisk källa:
    Frihetstiden – kungens & Riksdagens makt
    Kyrkans makt
    Ny handel- Ostindiska kompaniet
    Gustav III – mer makt åt kungen
    Jordbruket utvecklas, industrier & större befolkning
    Fattigdoms-Sverige och kamp
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, => Analysera historiska situationer för att se vad för normer som styrt och reflektera över jämförelser med idag.

  • har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kultur­arvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken => Se hur jämlikheten såg ut i Sverige och följa utvecklingen mot ökad jämlikhet.

  • har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia, => Se hur samernas situation förändrades under Stormaktstiden.
Förankring i kursplanens syfte

•  använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll från kursplanen
  • Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.

  • Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.

  • Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper.

  • Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.

  • Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Dels kommer “spelet” leda till diskussioner som synliggör kunskaper och dels kommer vi ha en avslutande analys för att visa kunskaperna.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.41: Spel 3 & intro källor
v.42: Historiska källor kopplat till kyrkans makt och samernas situation
v.43: Inför spel 4 & spel 4 – frihetstiden
v.44: Lov
v.45: Inför spel 5 & spel 5 Fattig Sverige & kampen för rättigheter
v.46: Analys spel 5 , repetition & SlutAanalys Historia.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.