Joner, syror och baser

Ansvarig lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v 43 – 4

Läsanvisningar:
Spektrum Kemi: Kemins grunder s 8-45 (repetition), Periodiska systemet s.340- 363, syror och baser s.103-121, jonföreningar s.123-137
Gleerups ke 7-9: 7 syror och baser, 11. periodiska systemet,
Keynote från lektionerna:
Extrafakta: Molekylbindning och jonbindning, Syror och baser – formler

Filmtips: https://urskola.se/Produkter?q=snabbkoll

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Prov v 49

Hur använder man det periodiska systemet för att ta fram viktig information om olika grundämnen? (se keynote fr år 7)
Hur är ämnen organiserade i det periodiska systemet?
Vad är en proton, en neutron och en elektron? (laddning, vart i atomen)
Vad är ett elektronskal? Hur många elektroner får det plats i skal K, L och M? (valensskal, valenselektroner)
Hur ritar man en atom? (protoner och elektroner)
Vad är en molekylbindning, jonbindning och en metallbindning?
Hur bildas positiva och negativa joner (enkla joner)?
Vad är en jon, en sammansatt jon och en jonförening?
Hur ritar man upp en jon? (protoner och elektroner)
Vad är det för skillnad på en atom och en jon?
Vad betyder begreppen surt och basiskt?
Vad finns det för olika pH- indikatorer och vad ger de för utslag i sura, neutrala och basiska lösningar? (3 st)
Hur fungerar pH- skalan utifrån väte- och hydroxidjoner ?
Vilka är namnen och kemiska formeln på några vanliga starka/svaga syror och starka/svaga baser (2 st E, 4 st C, 6st A)
Vilka vanliga syror och baser kan vi stöta på i vår vardag och vad kan vi använda dem till?
Vad innebär SIV-regeln?
Vad är det för skillnad på en stark bas/syra och en svag bas/syra?
Hur har vi använt syror och baser förr?
Vad innebär en neutralisation? Vad kan man ha nytta av detta i vår vardag?

Efter v 49

Hur bildas ett salt? (Natriumklorid – NaCl)
Hur kan man utvinna koksalt och andra salter på andra sätt?
Vilka vanliga salter kan vi stöta på i vår vardag? Vilka syror bildas de av?
Vad är en kemisk reaktion?
Hur skriver man en enkel kemisk reaktion (t.ex. hur NaOH och HCl bildar H2O och NaCl) dvs hur balanserar man enkla kemiska formler?
Vad är elektrokemi?
Vad har neutroner för uppgift? Vad är en isotop? Vad innebär kärnenergi?

Övergripande mål från LGR11 2.2

Kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv
har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling
kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning

Förankring i kursplanens syfte

Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö, hälsa och samhälle
Genomföra systematiska undersökningar i kemi
Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara samband i naturen

Centralt innehåll från kursplanen

Partikelmodellen för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar. Vi diskuterar skillnaden mellan en atom och en jon, och går igenom orbitalmodellen (elektronskal).
Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner
Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i naturen. Syror och baser. Vad pH värde är.
Exempel på några kemiska reaktioner som händer i naturen. Vi pratar om försurning – d
Innehållet i mat och drycker och vad det betyder för vår hälsa. Vi pratar om vilken mat som innehåller sura och basiska ämnen.
Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter. Vi diskuterar vad propplösare är för någonting
Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter
källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi
Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Laborationer

Eleven kan genomföra…	Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.	Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.	Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
I undersökningarna använder eleven…	I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.	I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt.	I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
Eleven kan jämföra resultaten…	Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller och teorier.	Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till kemiska modeller och teorier.	Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till kemiska modeller och teorier.
Eleven för resonemang…	Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras.	Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras.	Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.

Prov/lektion

Eleven har kunskaper om…

Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp, modeller och teorier.

Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp, modeller och teorier.

Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av kemins begrepp, modeller och teorier.

Eleven kan föra…

Eleven kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på enkelt identifierbara kemiska samband i naturen.

Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på förhållandevis komplexa kemiska samband i naturen.

Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på komplexa kemiska samband i naturen.

Eleven undersöker…

Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då enkelt identifierbara kemiska samband och ger exempel på energiomvandlingar och materiens kretslopp.

Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då förhållandevis komplexa kemiska samband och förklarar och visar på samband mellan energiomvandlingar och materiens kretslopp.

Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då komplexa kemiska samband och förklarar och generaliserar kring energiomvandlingar och materiens kretslopp.

Eleven kan…

Eleven kan beskriva och ge exempel på några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Föreläsningar, laborationer/demonstrationer, diskussioner, film, eget arbete

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Muntlig aktivitet under lektioner, inlämning av lektionsuppgifter, labbrapport och skriftligt prov

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v 43
Repetition fr år 7: Atom-molekyl, atomens uppbyggnad, faser – fasövergångar, information i det periodiska systemet,
+ Uppgift Elektronskal

Laboration: pH-indikator + vi tittar på olika nivåer på planeringar av laborationer (elevexempel)

v 46
Molekylbindning, jon, negativa- och positiva joner, sammansatta joner, jonbindning – jonförening, metallbindning + Uppgift Molekylbindning + Uppgift Joner + Jonbindning

Läs mer på gleerups: kemiska bindingar och positiva och negativa joner

Laboration: pH-indikator + vi tittar på olika nivåer på planeringar av laborationer (elevexempel)

v 47
Syror och baser i vår vardag, starka vs svaga syror – vätejoner, siv-regeln, önskade – och oönskade effekter av syror.

Laboration: planera, genomföra och utvärdera systematisk undersökning.

v 48
Baser, starka vs svaga baser – hydroxidjoner, pH-indikatorer, neutralisation

Ej laboration – muntliga NP

v 49
Träna inför provet + Prov fredag.

Laboration: planera, genomföra och utvärdera systematisk undersökning

v 50
Alfred Nobel – vem var han?, Nobeldagen + film om nobelpriset i kemi 2019, Solens nobelpristagare i kemi 2019
Salter – hur bildas de? Vilka salter bildas av olika syror?

Länk salter: https://gleerupsportal.se/laromedel/kemi-7-9/article/eb333e9e-d7ac-471f-ba9a-887eb3c71136?page=9999

Laboration: Tillverka badbomber

v 51
Kemiska förändringar – kemiska reaktionsformler

Övningsuppgifter: Formelfrossa,Facit formelfrossa, Fler reaktionsformler med facit

Laboration: Tillverka badbomber

v 2
Fortsättning reaktionsformler – se v 51 + gleerups fakta + simulering

Film om balansera reaktionsformler

Laboration: Labb salter:Lågfärg avslöjar positiva metalljonen och reagens avslöjar negativa jonen.

v 3

Elektrokemi

Laboration: Labb salter: Lågfärg avslöjar positiva metalljonen och reagens avslöjar negativa jonen.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
Vi tar tillvara vars och ens unika egenskaper och sätt att lära genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet. Både laborativt och teoretisk arbete ger omväxling.
att var och en genom delaktighet och ansvarstagande får utveckla både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
att var och en blir sedd, bekräftad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, våga ta risker, växa och utvecklas.
att välkomnandets etik visar sig såväl i mötet mellan människor som i den miljö som vi är med och skapar tillsammans.