Koordinatsystem och programmering vecka 5-7

När, under vilka veckor? 5-7

Ansvarig: Maria Troedsson

Vad ska vi göra?
Arbeta med koordinatsystem och programmering
Fokusområden:

  • Använda koordinatsystem
  • Beskriva förflyttning i koordinatsystem
  • Använda blockprogrammering
  • Skapa algoritmer
  • Använda villkorssatser

Frågeställningar inför varje lektion

Lektion 1
Upptäcka koordinatsystem
– Var i taket är flugan?
– Behöver vi utgå från väggarna för att beskriva flugans läge?
– Behöver vi använda alla väggar?
– Hur långt från respektive vägg är flugan?

Lektion 2
Använda koordinatsystem
– Vilka tal finns på x-axeln/y-axeln?
– Vilken axel avläser vi först?
– Vilka koordinater har punkterna?
– En kompis sa att punkten F och punkten M har samma koordinater. Håller ni med?

Lektion 3
Koordinatsystem vid programmering
– Vad betyder instruktionerna på blocken?
– I vilken punkt startar robot – nyckelpigan? Vilka är koordinaterna?
– Vilket block ska vi börja med?
– Till vilken punkt går robot – nyckelpigan sedan?
– Vad är viktigt att tänka på när vi ger instruktioner?

Lektion 4
Använda villkorssatser
– Vad betyder instruktionerna på blocken?
– När ska vi addera eller subtrahera 7?
– Vad betyder orden; om, då, annars?
– Vad är utdata om indata är 6, 8 eller 10?
– Min kompis sa att 7 ska adderas till alla indata. Stämmer det?

Lektion 5
Kunskapslogg

Fokusområden för kunskapsloggen:
– Vad är ett koordinatsystem?
– Hur kan vi använda ett koordinatsystem för att beskriva en förflyttning?
– Vad är blockprogrammering?
– Vad är algoritm?
– Vad är villkorssatser och hur används de vid programmering?

 

 

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektioner Mål Lärobok Övningsbok
1 Upptäcka koordinater Kunna beskriva ett läge i ett rutnät

Kunna läsa av ett koordinatsystem

Kunna beskriva en punkts läge med koordinater

s.162 s.156
2 Använda koordinatsystem Kunna använda ett koordinatsystem med positiva och negativa tal

Kunna läsa av ett koordinatsystem

Kunna beskriva en punkts läge med koordinater

s.166 s.160
3 Koordinatsystem vid programmering Kunna använda koordinatsystem vid programmering

Kunna tolka instruktioner med koordinater

Kunna beskriva förflyttning med koordinater

Kunna använda blockprogrammering med variabler

 

s.170 s.163
4 Använda villkorssatser Förstå vad villkorssatser är

Kunna tolka och följa villkorssatser

Kunna skapa algoritmer med villkorssatser

s.173 s.166
5 Kunskapslogg Reflektera över och visa sin kunskap om koordinatsystem och programmering

Göra en självskattning av sin kunskap

s.177 s.169

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

0 – Eleven kan lösa…
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär.
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär.
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
0 – Eleven beskriver tillvägagångssätt…
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
1 – Eleven har…
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
1 – Eleven kan även beskriva…
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
1 – I beskrivningarna kan eleven…
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
2 – Eleven kan välja och använda…
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
3 – Eleven kan redogöra för..
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
3 – I redovisningar och samtal kan eleven…
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. 
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. 
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem. 

 

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om leder till ett fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

 

______________________________________________

Centralt innehåll från kursplanen

  • Koordinatsystem och strategier för gradering av koordinataxlar.
  • Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i visuella programmeringsmiljöer.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.

  • Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • Föra och följa matematiska resonemang, och
  • Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

Algebra
Eleverna övar på att skapa, använda och följa stegvisa instruktioner och algoritmer, som grund för programmering. De använder blockprogrammering som exempel på en visuell programmeringsmiljö, och tränar på att lägga blocken i rätt sekvens, samt följa, tolka och skapa egna algoritmer.

Geometri
Eleverna övar på att använda vanliga lägesord som framåt, bakåt, höger och vänster när de beskriver föremåls och objekts läge och förflyttning i rutnät eller för att skapa algoritmer. De får också uttrycka förflyttningar och vridningar (rotation) i enheten grader, samt med koordinater.

Samband och förändring
Eleverna använder koordinatsystem med både positiva och negativa tal. De tränar på att markera en punkt utifrån givna koordinater, samt på att avläsa koordinaterna på x- och y-axlarna för att beskriva ett läge.

Problemlösning
Eleverna tränar på att hitta strategier för att lösa problem i vardagsnära situationer när de följer algoritmer, letar efter buggar och instruktioner som saknas i kod, samt beskriver vilken väg som är mest effektiv att gå från en startpunkt till ett givet mål.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Lycka till!
Maria

 

 

[stc-subscribe category_in='Lemshaga']