Människokroppen – från celler till organsystem

Ansvarig/Ansvariga lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v 4-

Läsanvisningar i Spektrum Biologi

Bakterier och virus s 16-29
Människokroppen – celler i samarbete s.238-246
Matspjälkningen och andningen s.250-268
Blodomloppet s.272-290
Huden och våra rörelseorgan s.296-308
Nervsystemet s.312-336

Gleerups – Biologi 7-9

Bakterier och virus: https://gleerupsportal.se/laromedel/biologi-7-9/article/ac8f01c7-d213-4488-be0d-2e375abf6ec0?page=1

Miljarder liv i en kropp: https://gleerupsportal.se/laromedel/biologi-7-9/article/18a4a18d-89f2-43a0-9f7f-fe4e127826e3

Skydd och rörelse: https://gleerupsportal.se/laromedel/biologi-7-9/article/d418d9ed-8f97-43c2-b1e1-1d0791e9ea39

Signaler som styr: https://gleerupsportal.se/laromedel/biologi-7-9/article/01320c6e-2efc-4fb0-a4e7-f0f69b5e1b3c

Keynotes:

Människokroppen del 1

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

När du läst detta område ska du känna till följande:

  • Vad har cellen för behov (cellandning) + kedjan celler-vävnad-organ
  • Vad har stamceller har för funktion?
  • Hur bildas tumörer samt vad är skillnaden mellan godartade och elakartade tumörer (cancer)?
  • Vad kan orsaka cancer (ärftliga faktorer och livsstilsfaktorer)?
  • Hur kan man behandla cancer? (+forskning)
  • Vilket dödsbegrepp går vi efter idag dvs när räknas en människa som död?
  • Vad är skillnaden mellan bakterier och virus? (t ex uppbyggnad, förökning, sjukdomar)
  • Vad innebär inkubationstid för en sjukdom?
  • Vad händer i kroppen när man vaccinerar sig?
  • Vilka sjukdomar kan man få antibiotika mot? Varför ska man inte ge antibiotika för ofta?
  • Vilka virus har härjat i världen? (Ge exempel) Vad är en epidemi vs pandemi?
  • Vilka ämnen finns i vår mat och vad behövs de till? (+hkk + idrott kost,hälsa,motion)
  • Hur färdas maten genom vår kropp (kunna beskriva alla steg+matspjälkningsorgan)
  • Vilka är våra andningsorgan och varför andas vi?
  • Vilka uppgifter har blodet och hur fungerar blodomloppet?
  • Vilka organ hjälper till att rena blodet?
  • Vad innehåller huden och vilka uppgifter har den?
  • Hur är skelettet uppbyggt och vad har det för funktion? (+idrott)
  • Vilka olika typer av muskler har vi människor? (+idrotten)
  • Hur fungerar hjärnan och nervsystemet? (+sinnena)

Ej på provet

  • Känna till några vanliga sjukdomar och deras påverkan på olika organ.
  • använda och diskutera dina kunskaper för att ta ställning i några hälsofrågor.

Genetik- evolution

Sex- och samlevnad

ANT

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

  • har fått kunskaper om förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället
  • läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får stöd i

Förankring i kursplanens syfte

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
  • genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

Centralt innehåll från kursplanen

Kropp och hälsa

  • Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta bakterier.
  • Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan. Evolutionära jämförelser mellan människan och andra organismer.

Biologin och världsbilden

  • Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället, människors levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen.

Biologins metoder och arbetssätt

  • Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
  • Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
  • Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan samtala om… Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.  Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.  Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. 
I diskussionerna ställer eleven… I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.  I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt.  I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. 
Eleven kan söka naturvetenskaplig information… Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.  Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade ochrelativt välunderbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.  Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och välunderbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. 
Eleven kan använda informationen… Eleven kan använda informationen på ett i huvudsakfungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med vissanpassning till syfte och målgrupp.  Eleven kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utveckladetexter och andra framställningar med relativt godanpassning till syfte och målgrupp.  Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutveckladetexter och andra framställningar med godanpassning till syfte och målgrupp. 

 

Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.  Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.  Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. 
I arbetet använder eleven utrustning… I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.  I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligtsätt.  I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. 
Eleven kan jämföra… Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enklaslutsatser med viss koppling till biologiska modeller och teorier.  Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utveckladeslutsatser med relativt godkoppling till biologiska modeller och teorier.  Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutveckladeslutsatser med godkoppling till biologiska modeller och teorier. 
Eleven för… Eleven för enklaresonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras.  Eleven för utveckladeresonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras.  Eleven för välutveckladeresonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. 
Dessutom gör eleven… Dessutom gör eleven enkladokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.  Dessutom gör eleven utveckladedokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.  Dessutom gör eleven välutveckladedokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. 
Eleven har… Eleven har grundläggandekunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskrivadessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier.  Eleven har godakunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier.  Eleven har mycket goda kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inomdessa och något generellt dragmed godanvändning av biologins begrepp, modeller och teorier. 
Eleven kan föra resonemang… Eleven kan föra enkla och till viss delunderbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på enkelt identifierbarasamband som rör människokroppens byggnad och funktion.  Eleven kan föra utvecklade och relativt välunderbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på förhållandevis komplexasamband som rör människokroppens byggnad och funktion.  Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på komplexasamband som rör människokroppens byggnad och funktion. 
Eleven kan… Eleven kan ge exempel påoch beskrivanågra centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.  Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.  Eleven kan förklara och generalisera kringnågra centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, läsa och skriva faktatexter i en bok/ett dokument om människokroppen, svara på övningsfrågor, genomföra laborationer och skriva lapprapporter, titta på film, prov samt en avslutande skrivuppgift.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Aktivitet på lektioner, insamling av fakta i din bok/ditt dokument om människokroppen, genomförande samt inlämning av laborationsrapport, avslutande skrivuppgift

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Vecka 4
Uppstart genom VT-rutinen think, pair, share – Varför är det bra att ha kunskap om människokroppen? Vad behöver människokroppen för att leva och må bra? Övning organ två och två. Film om den första vetenskapliga kartläggningen av människokroppen. Celler och stamceller – sök fakta. Uppgifter på schoolsoft.

Laboration: Planera en undersökning för att bestämma ett okänt salt + genomföra och utvärdera undersökningen.

Vecka 5
Tumörer och cancer + forskning kring cancer. Liv och död – när räknas en människa som död idag? Bakterier och virus – vad är skillnaden? Arbetsuppgifter virus och bakterier

Film: Vad är cancer?

Ingen laboration – utvecklingssamtalsdag.

Vecka 6
Forts bakterier och virus. Vilka virus härjar/har härjat i världen? Vi tittar på en dokumentär om världens farligaste virus.

Film: VirusFråga doktorn om coronavirus, Världens farligaste virus

Laboration: Planera en undersökning för att bestämma ett okänt salt + genomföra och utvärdera undersökningen.

Vecka 7
Ämnen i vår mat. Matspjälkningen. Vi tittar på vilka organ som ingår i matspjälkningen samt matens väg genom vår kropp. Andningsorganen – vilka är dem och varför andas vi?
Bild: Matspjälkningsorganen, Andningsorganen

Film: MatspjälkningenAndningsorganen – luftvägarna och lungorna

Laboration/uppgift: skelett, muskler och pulsförändring

Vecka 8
Blod, blodomlopp och organ. Hjärtat.

Laboration/uppgift: skelett, muskler och pulsförändring

Vecka 10
Huden, nervsystemet + repetition

Fredag prov

Laboration:

Vecka 11 

Laboration:

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Din kropp består av miljontals atomer som bildar olika organ som i sin tur bildar just dig! I det här avsnittet tittar vi närmare på hur de olika delarna i kroppen fungerar och samverkar. Vi fokuserar på huden, skelettet, muskler, blodet, andningen och matspjälkningen.

Vi lever i ett välfärdssamhälle där våra livsbetingelser idag ser helt annorlunda ut jämfört med vad de gjort i tio tusentals år. Då våra kroppar inte alls genomgått samma genomgripande förändring har detta medfört en rad problem med s.k. välfärdssjukdomar. För att komma tillrätta med dessa sjukdomar är det av stor betydelse att alla får kunskap om hur våra kroppar fungerar, vad de behöver och vilka effekter våra levnadssätt får.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.