Kurre och Jösses resa

Publicerad - Redaktör
Lemshaga,Svenska   ,

Ansvarig/Ansvariga: Marie Moberg
När, under vilka veckor? V.4 – 23

 

Vad?

 

Frågeställning (och följdfrågor):

Hur skriver vi en dagbok? Vad kommer Kurre och Jösse att vara med om? Hur skriver vi ur Kurre och Jösses perspektiv? Vilka bilder passar till min text? Ritade eller fotograferade. Hur läser jag min text med inlevelse så andra tycker den blir intressant? Hur är jag en god lyssnare?

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

Genom arbetet vill vi stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Eftersom det är deras egna upplevelser och upplevelser bidrar det till att stärka elevernas medvetenhet och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Eftersom vi alltid har mottagare så får de snabb respons på det skrivna.

Skrivandet utvecklar kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter,
det utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter

Uppgiften ger också möjlighet till mötet med olika typer av texter.

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Vi vill att eleverna ska utveckla strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.

I detta arbete tränar vi på att skriva i dagboksform och att skriva ur någon annans perspektiv. Vi tränar vår handstil så den är läslig.
Vi tränar på språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
När vi kommer tillbaka med gosedjuret berättar vi dagboksanteckningarna för de andra så vi tränar att lyssna och återberätta det vi skrivit vilket är viktigt att göra i olika samtalssituationer.

Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare tränar vi och denna gång är mottagarna klasskompisarna och läraren. Bilder och fotografier kan stödja dagboksanteckningarna.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.

Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap.
Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att skicka runt ett gosedjur med en dagbok som eleverna ska skriva i. De kan även förstärka sin text med bilder, ritade eller fotografier. De ska ta hand om gosedjuret och den ska få följa elevens vardag i några dagar. De ska sedan skriva dagboksanteckningar utifrån gosedjurets perspektiv. Med gosedjuret följer en påse med dagbok, tandborste och tandkräm.

Uppgift
Detta ska finnas med i dagboken:
– Dag och datum
– Början på en dagboksanteckning.
– Jösses tankar, minst tre dagar
– Avslutning av dagboksanteckningar
– Ritade bilder eller fotografier
Eleven ska sedan i samlingen läsa upp sin text och visa bilder. De andra ska vara goda lyssnare och sedan får de ställa frågor och ge respons på texten och Jösses händelser.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Dagboksanteckningar

Bilder

Läsa och lyssna

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Alla elever får hem gosedjuret en varsin vecka. Den lämnas ut på fredagen och ska lämnas in på onsdagen veckan efter. 

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Familjerna och klasskompisarna

Varför?

 

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

Vi går vidare i skrivutvecklingen och vill att de ska få prova att skriva ur någon annans perspektiv. Vi får ta del av varandras vardag.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

– kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,

– kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
– kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Genom att eleverna får ta del av varandras vardag skapar vi förståelse och nyfikenhet för likheter och olikheter. När eleven får möjlighet att skriva utifrån sig själv och sitt liv utvecklas tillit till den egna förmågan. Vi visar nyfikenhet och intresse för varandra vilket stärker gruppkänslan och gemenskapen.