Längd, volym och massa

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson

När, under vilka veckor? 11-15

Vad? Längd, volym och massa

I FOKUS
– mäta längd i meter, millimeter, centimeter, decimeter och kilometer.
– mäta volym i liter, milliliter, centiliter och deciliter.
– mäta massa i gram, hektogram och kilogram.
– omvandla mellan olika enheter.

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1
Kan ni uppskatta på ett ungefär hur höga flaskorna är?
Hur gör ni för att mäta höjden?
Hur lägger ni linjalen för att mätningen ska bli rätt?
Kan ni använda olika enheter? Vilka då?
Hur många millimeter är 1 cm?
Om … är 8 cm hög hur många millimeter är det då?

Lektion 2
Vilka mätredskap kan vi använda när vi mäter längden på något?
Hur lång är Samir på bilden?
Kan ni beskriva längden på flera sätt?
Vilka enheter använder ni?
Hur många centimeter är en meter?
Hur många decimeter är en meter?

Lektion 3
Hur lång är sträckan från star till mål?
Vad står varje markering för på linjen?
Hur långt från startlinjen står Gustav, Elin respektive Samir.
Kan ni beskriva avståndet på flera sätt?
Hur många meter är en kilometer?

Lektion 4
Vad behöver vi ta reda på först?
Hur långt är planet på bilden?
Vad vet vi om leksaksplanet?
Hur många gånger större är planet i verkligheten än på Toms ritning?
Hur mycket är det i centimeter?
Är planet på Annas ritning större
eller mindre än planet på Toms?
Hur kan vi ta reda på planets längd på Annas ritning.

Lektion 5
Vilken bägare innehåller mest vatten?
Vad betyder markeringarna på varje bägare?
Hur kan vi beskriva volymen vatten i bägare A?
Hur mycket vatten innehåller bägare B respektive bägare C?
Kan vi beskriva volymen vatten på flera sätt?

Lektion 6
Hur många milliliter innehåller tvålflaskan?
Vad motsvarar 40 ml i liter?
Vad säger David? Stämmer det?
Hur många milliliter innehåller Schampoflaskan?
Vad motsvarar 450 ml i liter?
Vad säger Gustav? Stämmer det?

Lektion 7
Kan ni beskriva vågarna, vilken enhet visar de?
Vad betyder varje litet streck mellan 0 kg och 1 kg?
Vad väger mest, apelsinerna eller melonen?
Hur mycket väger apelsinerna/melonen?
Kan ni utrycka massan både i gram och i kilogram?

Lektion 8
Hur mycket väger den blå påsen? Vad står varje sträck för på vågen?
Hur mycket väger den röda, den gröna och den gula påsen?
Hur kan ni jämföra de fyra påsarnas massa?
Kan ni jämföra de fyra påsarnas massa?
Kan ni beskriva varje påses massa i kilogram i decimalform?
Vilka påsar väger lika mycket?

Lektion 9
Vad ska vi ta reda på?
Vad har vi för information i uppgiften?
Kan vi använda blockmodellen?
Hur mycket väger Lovisa?
Hur mycket väger hennes bror?
Hur tar vi reda på den sammanlagda massan?

Lektion 10 Kunskapsloggen
Vilka enheter använder vi för att mäta längd?
När använder vi de olika enheterna? Ge exempel.
Hur mycket är 132 cm uttryckt i meter?
Kan ni beskriva hur meter, decimeter, centimeter och millimeter hör ihop?
Vilka enheter använder vi för att mäta volym?
När använder vi de olika enheterna? Ge exempel
Kan ni beskriva hur liter, deciliter, centiliter och milliliter hör ihop?
Vilka enheter använder vi för att mäta massa?
När använder vi de olika enheterna? Ge exempel
Kan ni beskriva gram, hektogram och kilogram hör ihop.

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningförmågan:
Eleverna formulerar och löser problem i flera steg kopplat till längd, volym och massa samt värderar valda strategier. De tränar sin förmåga att tolka och lösa problem utifrån textuppgifter och använder blockmodellen som verktyg för att lösa uppgifterna.

Begreppsförmågan:
Eleverna använder och diskuterar innebörden i begreppen och olika måttenheter kopplade till längd, volym och massa. De utvecklar förståelse för begreppen genom att praktiskt utforska, mäta och läsa av olika mätinstrument, samt genom att resonera och jämföra med varandra.

Metodförmågan:
Eleverna använde rolika metoder för att mäta och jämföra längd, volym och massa. De gör uppskattningar samt mäter med hjälp av mätredskap och standardiserade måttenheter. De tränar även på att använda olika beräkningsmetoder för att lösa textuppgifter.

Resonemangsförmågan:
Eleverna resonerar om olika måttenheter och vilka som kan vara lämpliga i olika situationer. De följer och för resonemang om hur de löser uppgifter som handlar om längd volym och massa. Frågor som ” Hur kan vi ta reda på det?” och “Finns det fler sätt att mäta” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan:
Eleverna uttrycker sina tankar om längd volym och massa på många sätt, bland annat genom att uppskatta, mäta och beskriva för varandra. De tränar på att kommunicera sina kunskaper och använder olika uttrycksformer när de samtalar, förklarar och visar med hjälp av konkret material, eller när de ritar och skriver ned sina tankar och lösningar.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning·
Eleverna använder naturliga tal och tal i decimalform när de mäter och beskriver  längd , volym och massa. De använder de fyra räknesätten i vardagliga sammanhang för att lösa uppgifter och tränar på olika beräkningsmetoder. De väljer lämpligt räknesätt utifrån olika situationer och jämför sina lösningar med varandra. Eleverna gör uppskattningar, bedömer rimlighet och kontrollerar genom att mäta längd, volym och massa.

Geometri:
Eleverna tränar på att uppskatt, jämföra och mäta längd massa och volym. De arbetar praktiskt, använder olika mätredskap och följande måttenheter:
-meter, millimeter, centimeter, decimeter och kilometer.
– liter, milliliter, centiliter och deciliter
– gram, hektogram och kilogram
De övar på att välja lämplig enhet och tränar på att se samband mellan måttenheter och göra omvandlingar.

Sannolikhet och statistik:
Elverna använder tabeller för att sortera och beskriva sina resultat när de undersöker, uppskattar och mäter längd, volym och massa.

Samband och förändring:
Eleverna tränar på att beskriva samband mellan olika måttenheter. De övar också på att tolka proportionella begrepp, som “dubbelt så mycket” och ett visst antal “gånger så mycket” när de löser textuppgifter.

Problemlösning:
Eleverna tränar på att lösa och formulera matematiska problem kopplade till längd, volym och massa. De prövar och resonerar om olika strategier för att lösa problem i flera steg och de använder blockmodellen som stöd för att lösa uppgifterna och kontrollerar sina svar.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Åk 4-6

 

Kunskapskrav 1 2 3
0 – Eleven kan lösa… Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
0 – Eleven beskriver tillvägagångssätt… Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
1 – Eleven har… Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
1 – Eleven kan även beskriva… Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
1 – I beskrivningarna kan eleven… I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
2 – Eleven kan välja och använda… Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
3 – Eleven kan redogöra för.. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
3 – I redovisningar och samtal kan eleven… I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Kapitlet inleds med att eleverna uppskattar, mäter och jämför längd och höjd. De använder vanliga längdenheter och tränar på att göra enhetsomvandlingar. Eleverna arbetar praktiskt och gör egna mätningar. De övar också på att lösa olika slags textuppgifter som kopplar till längd och höjd.

Kapitlet fortsätter sedan med området volym och eleverna uppskattar, mäter och jämför volym, samt gör omvandlingar mellan olika volymenheter. De arbetar praktiskt med att mäta och beskriva volymen i olika bägare.

Kapitlet avslutas med området massa och eleverna tränar på att uppskatta och mäta massa i olika enheter. De övar på att läsa av vågar och jämföra hur mycket olika föremål väger, samt att omvandla mellan de olika enheterna.

Eleverna tränar också på problemlösning i vardagsnära situationer kopplade till längd, volym, och massa. De resonerar om val av räknesätt och strategier för att lösa textuppgifter, samt övar på att omvandla mellan enheter och använda blockmodellen som stöd för att tolka och lösa problem i flera steg.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i par/mindre grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp mini whiteboards samt av konkret material. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Vi antecknar våra egna reflektioner i vår “Mattelogg”.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
LEKTIONER MÅL
1. Mäta i centimeter och millimeter

v.12 torsdag/fredag

– Kunna uppskatta och mäta längd i centimeter och millimeter.
– Kunna omvandla mellan enheterna centimeter och millimeter.
– Kunna uttrycka längd i decimalform.
2. Mäta i decimeter och centimeter

v.13 måndag

– Kunna uppskatta och mäta i meter, decimeter och centimeter.
– Kunna omvandla mellan enheterna meter, decimeter och centimeter.
– Kunna uttrycka längd i decimalform.
3. Mäta i meter och kilometer.

v. 13 tisdag

– Kunna ange längd i meter och kilometer.
– Kunna omvända mellan enheterna meter och kilometer.
– Kunna uttrycka längd i decimalform.
4. Problemlösning

v.13 onsdag

– Kunna lösa textuppgifter som handlar om längd.
– Kunna använda blockmodellen vid problemlösning.
5. Mäta i liter, deciliter och centiliter

v. 13 torsdag/fredag

– Kunna uppskatta och mäta volym i liter, deciliter och centiliter.
– Kunna läsa av volym i bägare med olika gradering.
– Kunna omvandla mellan enheterna liter, deciliter och centiliter.
6. Mäta i liter och milliliter

v.14 måndag

– Kunna uppskatta och mäta volym i liter och milliliter.
– Kunna omvandla mellan enheterna liter och milliliter.
– Kunna uttrycka volym i decimalform.
7. Mäta i gram och kilogram

v.14 tisdag

– Kunna uppskatta och mäta massa i gram och kilogram.
– Kunna omvandla mellan enheterna gram och kilogram.
– Kunna uttrycka massa i decimalform.
8. Mäta i gram, hektogram och kilogram.

v. 14 onsdag

– Kunna uppskatta och mäta massa i gram hektogram och kilogram.
– Kunna omvandla mellan enheterna gram, hektogram och kilogram.
– Kunna uttrycka massa i decimalform.
9. Problemlösning

v. 16 fredag/måndag

– Kunna lösa textuppgifter som handlar om volym och massa.
– Kunna använda blockmodellen vid problemlösning.
10. Kunskapsloggen

v.16 måndag/tisdag

– Reflektera över och visa sin kunskap om längd, volym och massa.
– Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.