Läsprojekt , Ester Tagg och den flygande holländaren

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg och Ann-Sophie Petersen

När, under vilka veckor? V.36-43

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Hur utvecklar vi vår läsförmåga och läsförståelse? Utvecklar vi den med hjälp av högläsning? Kan vi koppla det vi läser till egna erfarenheter, till andra texter, till det som händer i vår omvärld? Kan högläsning vara ett redskap att förstå på vilket sätt vi utvecklar vår läsförståelse? Får vi syn på de olika lässtrategierna och hur synliggör vi det?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
Förankring i kursplanens syfte

Svenska

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva

Centralt innehåll från kursplanen

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
  • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
  • Handstil och att skriva på dator.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.

Tala, lyssna och samtala

  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
  • Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
  • Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.
Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.

Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår. Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap.

Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi presenterar de olika lässtrategierna med hjälp av figurerna från en läsande klass. Vi modellerar och visar på hur vi kan använda dessa strategier under läsningen. Vi högläser boken “Ester Tagg och den flygande holländaren”. Vi tittar på bilderna ur boken samtidigt som vi läser ( bildspel). Vi samtalar om texten på olika sätt. Vi gör både rit- och skrivuppgifter. Vi avslutar med att skriva egna berättelser.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Eleverna skriver och ritar i sitt svenska skrivhäfte. Genom samtal och dokumentation under samtalen synliggör vi elevernas förmåga att använda lässtrategierna. Eleverna skriver en berättelse i par där vi samlar specifika begrepp som hör till piratberättelser. Eleverna använder stödstrukturer som är välkända för dem.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1

Vi förutspår vad boken kommer att handla om genom att titta på framsidan och läsa texten på baksidan. Vi samtalar om svåra ord och begrepp innan vi läser. Vi läser kapitel 1 och ställer frågor om texten under läsningen.

Uppgift:

Vi ritar och skriver , vad vi tror boken kommer att handla om och vad som händer, i vårt skrivhäfte.

Lektion 2

Vi sammanfattar vad som hände i kapitel 1. Vi lär oss nya ord och uttryck inför kapitel 2. Vi högläser kapitlet och ställer frågor under läsningen. Vi får en bild av ramsan i boken som berättar om skatten.

Uppgift: Klistra in ramsan i skrivboken. Rita hur du tänker att skatten ser ut, skriv och berätta med ord.

Extrauppgift: Klipp ut och bygg en skattkista.

Lektion 3

Vi sammanfattar vad som hände i förra kapitlet. Vi lär oss nya ord och uttryck inför kapitel 2. Vi högläser kapitlet och ställer frågor under läsningen.

Uppgift: Eleverna får en beskrivning av kapten Beryll Stålhjärta. Klistra in beskrivningen i skrivboken. Rita en bild av Beryll med stöd av beskrivningen.

Lektion4

Vi sammanfattar vad som hände i förra kapitlet. Vi lär oss nya ord och uttryck inför kapitel 2. Vi högläser kapitlet och ställer frågor under läsningen.

Uppgift: Tänk dig att du aldrig ätit tårta förut. Blunda, Hur känns det, berätta för din kompis. Rita hur din tårta skulle se ut. Skriv mer ord vilka ingredienser som är i din tårta, hur den ser ut och smakar.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vår ambition är att alla elever ska nå sin största potential i läsning och läsförståelse. Genom att skapa lust till läsandet ger vi dem större möjlighet att lyckas. Vi ser fördelen med att vara en god läsare med god förståelse inför fortsatta studier.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Genom ett lustfyllt lärande vill vi att eleverna utvecklar sin förmåga att läsa med flyt.

Vi ser gruppen som en viktig del i denna utveckling, vi lär av varandra.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.