Ansvarig lärare: Annica Kjell
När, under vilka veckor?
v.19-22
Vad?
Vi ska lära oss att skriva en låtanalys.
Övergripande mål från LGR11 2.2:
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.
Förankring i kursplanens syfte:
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.
Centralt innehåll från kursplanen:
Läsa och skriva
• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp- byggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
• Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form.
• Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
Tala, lyssna och samtala
• Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvud- dragen i vad som sagts.
Berättande texter och sakprosatexter
• Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
• Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.
• Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
• Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:
Hur ska vi arbeta?
Vi analyserar en låt tillsammans.
Du analyserar en egen låt.
Du gör en muntlig presentation av din låt.
Här ligger skrivmallen:
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Jag bedömer det du visar under lektionstid och din text.
Jag bedömer din muntliga redovisning.
Veckoplanering, när ska vi göra vad?:
v. 19 – analys tillsammans
v. 20 – du skriver din låtanalys
v. 21 – du skriver din låtanalys
Hur gör man källhänvisningar i texten?
Oavsett om man citerar eller bara hänvisar till eller med egna ord återger vad någon annan skrivit så ska såna textdelar alltid förses med källhänvisning! Man måste tala om vem man stöder sig på, vems text man citerar och varifrån uppgifterna är hämtade. Läsaren ska med ledning av dina uppgifter kunna leta reda på texten och läsa den i original. Men det är viktigt att informationen inte stör läsaren.
Praxis för källhänvisning i texten varierar. Idag rekommenderar de flesta ”Harvardsystemet”. Enligt detta system så ska källan anges genom att författarnamn och utgivningsår skrivs inom parentes. Första gången man anger en källa bör man vara relativt fullständig. Läsaren bör få i princip samma upplysningar som ges i litteraturlistan. Andra gången kan det räcka med Kjell, s. 18)
Så här: I artikeln ”Mer mänsklighet i skolan” skriver Annica Kjell om att det saknas medkänsla och kritisk distans. (Kjell 2018)
Eller så här: Enligt Annica Kjell bör alla läsa minst en bok i månaden ( ”Läs fler böcker” Nacka Värmdö Posten 2018).
Eller så här: Annica Kjell skildrar i artikeln ”Ögonvittnets historia” (2018) hur några elever åt godis inne på toaletten.
Eller så här: I en skakande artikel (Uppsala Nya tidning 2018) beskriver Annica Kjell hur eleverna gång på gång äter godis, trots förbud.
Om du citerar, bör du även ange vilken sida du hittat citatet på.
”Det borde serveras godis innan lunch”. (SvD, Populära historier Kjell. Annica 2018 s 14)