Litteraturhistoria

Varför ska man läsa litteraturhistoria? För att världen skapades inte när du föddes …

Ansvarig lärare: Annica Kjell

När, under vilka veckor?
vecka 35-50

Vad?
Frågeställning (och följdfrågor):

Vilka händelser i samhället (under epoken) skapar förändringar? (revolutioner eller andra viktiga saker?)

Vilka kännetecken (vad är typiskt) unde epoken?

Vad är man missnöjd/nöjd med under epoken?

Vad längtar man efter under epoken?

Vad är man rädd för under epoken?

Hur syns det i samhället  (i vilka uttryck visar det sig? musik, litteratur)

Övergripande mål från LGR11 2.2:
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
– har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet
– kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
– kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, och
– kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande
Förankring i kursplanens syfte:
Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften.
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.
I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa.
Centralt innehåll från kursplanen:
Läsa och skriva
Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
Berättande texter och sakprosatexter
Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.
Informationssökning och källkritik
Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
Hur man citerar och gör källhänvisningar.
Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Hur ska vi arbeta?

Läsa texter och se filmer.
Enskilt välja en författare och skriva en kort biografi.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  1. Ni kommer få skriva ett brev om en epok.
  2. Ni kommer få skriva en krönika om en epok.

 

  1. Ni kommer få skriva en argumenterande text med inspiration av en epok.
  2. Ni kommer få skriva och hålla ett enkelt tal om en epok.
  3. Ni kommer få skriva korta sammanfattningar.
  4. Ni kommer få arbeta i grupp och göra korta presentationer.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
vecka 35-37 Antiken (muntlig presentation)
vecka 37-39 Medeltiden (muntlig presentation + sammanfattning)
vecka 40-42 Renässansen (muntlig presentation + brev)
vecka 43-45 Upplysningen (muntlig presentation + krönika)
vecka 46-47 Romantiken (muntlig presentation + argumenterande text)
vecka 48-50 Modernismen (muntlig presentation, självständigt)
vecka vårterminen Postmodernismen

Varför?
Det är viktigt att veta hur litteraturen har påverkat samhället och hur samhället har påverkat litteraturen och kanske därigenom få en ny upplevelse av att läsa.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:
Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.

Utvärdering
Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:
Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer
Eventuell pedagogisk dokumentation