Livsmedel och Miljön

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ann Kerstis

 

När, under vilka veckor? V2-V6

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

 

-Märkning av mat.
-Förvaring av mat.
-Sopor.
-Hållbar utveckling.
-Klimatsmart mat.
-Jämställd hemma.



Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,

 

Förankring i kursplanens syfte:

Livet i hem och familj har en central betydelse för människan. Våra vanor i hemmet påverkar såväl individens och familjens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om konsumentfrågor och arbetet i hemmet ger människor viktiga verktyg för att skapa en fungerande vardag och kunna göra medvetna val som konsumenter med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö.

Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar ska eleverna ges möjlighet att utveckla ett kunnande som rör mat och måltider. Undervisningen ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin initiativförmåga och kreativitet vid matlagning, skapande av måltider och andra uppgifter i hemmet.

Genom undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser



Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:



Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.

Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9

Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.

Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9 Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9

Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Enskilt utifrån frågeställningar.
Använda läroboken och Fakta på Nätet.
Här följer uppgifter och påståenden som du ska jobba med för att öka ditt lärande om Mat, Hälsa och Miljö.
1/ Märkning: s 47-49
a/ Välj ett livsmedel och titta på dess märkning. Vilken information får du?
b/Vad är jämförpris?
c/ Vad betyder följande märkning och hur ser dess symbol ut?
– Krav
-MSC
-FAIRTRADE
2/ Sopor: s 89-90
a/ Hur källsorterar du i din kommun.
b/ Var ska du lämna dina sopor.
c/ Ge tips hur du ska minska er sopmängd i er familj.
3/ Hållbar utveckling: s 86-88, 91-96
a/ Vad betyder hållbar utveckling?
b/ Ge tips hur du kan tänka grönt?
c/ Vilka miljösymboler finns det?
d/Vad är växthuseffekt?
e/Ge tips hur du kan få ett klimatsmart hem?
f/ Ge tips hur du kan välja klimatsmart mat?
4/ Förvara mat; s 146-148
a/ Hur ska du förpacka mat så att den blir hållbar?
b/ Vilka temperaturer ska det vara i kyl, resp frys.
c/ Vart ska du förvara följande livsmedel:
-Fisk
-mjöl
-mjölk
-potatis
-senap
-mjukt bröd
5/ Jämställdhet: s97-98
a/ se fråga 1 och 2 på s 98.



Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Diskutera och framföra sitt egna resultat i gruppen.



Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

V2-4 Enskilt arbete under lektionen. Redovisning kommande lektion.
Ann kommer också gå igenom matrisen med varje elev under lektionen.
Praktisk läxa i Metoden Baka med jäsdegar.
V 4-7 Praktisk prov i Metoden Baka med jäsdegar.
Uppgift: Traditioner.
 Traditioner under året.

Ta reda på följande om våra olika högtider.
*Varför firar vi?

*Ge ex på vad man äter och dricker?

*Hur firar vi?

*När på året infaller högtiden?

1/ Nyåret:

2/Fastan:

3/ Påsk:

4/1 Maj:

5/ Midsommar:

6/ Halloween

7/ Alla Helgon helgen:

8/ Advent:

9/ Lucia:

10/ Julen:

 



Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Vi har under HT gått igenom metoder och redskap i matlagning, bakning och disk.
Vi kommer nu att fortsätta med märkning av mat, både innehåll vilken information den ger oss, Skyddande beteckningar och miljömärkning av mat.
Hushållssopor.Källsorteringsguide, miljösymboler,växthuseffekt,klimatsmarta hem och mat.
Hur förvarar vi vår mat på bästa möjliga sätt så den håller sig fräsch och att du ej blir sjuk.



Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga
  • Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utveckla.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:



Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:




Eventuell pedagogisk dokumentation:

[stc-subscribe category_in='Lokala planeringar']