Livsmiljöer och befolkningsgerografi

Ansvarig/Ansvariga lärare: Patrik Bohjort

När, under vilka veckor? V.35-43

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
=>Hur påverkas människan av sin livsmiljö?
=>Utifrån de mänskliga rättigheterna, kan man se samband mellan klimat och hur väl människan har det?
=>Vi skall lära oss hur man kan använda en karta för att underbygga sina resonemang. (Tematiska kartor)
=>Analysuppgifter med hjälp av kartboken som träning.
=>Titta på hur jordens folk är fördelat över jorden och varför man bor just där.
=>Hur påverkar människan klimatet?
=>Var bor människor och varför?

 

Viktiga begrepp:
=> BNP
=> Befolkningsexplosion
=> Slumområde
=> Kåkstad
=> Befolkningspyramid
=> Deltaområde
=> Glesbygd
=> Urbanisering
=> Infrastruktur
=>befolkningsfördelning
=>befolkningslära
=>demografi
=>emigration
=>familjeplanering
=>födelseöverskott
=>immigration
=>migration
=>mortalitet
=>nativitet
=>pull-faktorer
=>push-faktorer
=>spädbarnsdödlighet
=>tätbygd
=>absolut fattigdom
=>bistånd
=>BNI per capita
=>demokrati
=>extrem fattigdom
=>FN
=>frihandel
=>HDI (Human Development Index), mänsklig utvecklingsindex
=>i-land
=>kapital
=>kolonier
=>korrumperad
=>korruption
=>mikrokredit
=>millenniemålen
=>MUL-länder (=LDC-länder)
=>relativ fattigdom
=>u-land
=>Världsbanken
Övergripande mål från LGR11 2.2
=>Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
=>Kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
=>Kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
Förankring i kursplanens syfte

Eleven ska utveckla sin förmåga att analysera samspelet mellan människor.
Också värdera olika utvecklingsfrågor.

Centralt innehåll från kursplanen (Lärare)

Världens Befolkning

  • Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker till och konsekvenser av den ojämna befolkningsfördelningen. Migration och urbanisering och orsaker till och konsekvenser av detta.
  • Fältstudier av (…) kulturlandskap, till exempel av samhällsplaning i närsamhället.
  • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
  • Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen.
  • Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.
  • Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.
  • Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på internet, till exempel satellitbilder.
  • föra resonemang om hållbarhetsfrågor och värdera olika förslag och väga in konsekvenser för människa, samhälle och natur.
  • analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen, genom att lära dig om olika platsers sårbarhet och hur rikedom och fattigdom påverkar människors möjligheter att påverka sina livsvillkor.
  • utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen genom att lära dig om hur man kan göra olika indelningar av fattiga och rika länder och vad som kännetecknar ett rikt och att fattigt land.
 
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Analys av livsmiljöer och samspelet mellan människa, samhälle och natur
Förklara orsaker, samband och beskriv mönster

1. Till befolknings-fördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.

  1. geografiska mönster av handel och kommunikation
  2. Till klimatförändringar
Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade resonemang och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.
Konsekvenser

1. Av befolknings-fördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.

  1. geografiska mönster av handel och kommunikation
  2. Av klimatförändringar
Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om konsekvenser. Kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om konsekvenser. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om konsekvenser.
Perspektiv Kan utgå från några givna perspektiv. Kan utgå från flera givna perspektiv. Kan utgå från flera givna och dolda perspektiv.
Förslag/slutsats/kärna

Värdera lösningar för hållbar utveckling på: Ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor

Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar. Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på lösningar. Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda förslag på lösningar.
Geografiska begrepp Kan använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Kan använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Kan använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
Utforskning av omvärlden: Geografins metoder, begrepp och arbetssätt
Undersöka

(omvärlden)

Namngeografi

Kan använda kartor och andra geografiska källor, tabeller, diagram, teorier, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt.

Vid t.ex fältstudier.

Kan med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt .

Kan använda kartor och andra geografiska källor, tabeller, diagram, teorier, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt. Vid t.ex fältstudier.

Kan med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleks-relationer mellan olika geografiska objekt.

Kan använda kartor och andra geografiska källor, tabeller, diagram, teorier, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt. Vid t.ex fältstudier.

Kan med god säkerhet beskriva lägen på och storleks-relationer mellan olika geografiska objekt.

Hur?

Hur ska vi arbeta?
Vi utgår från Gleerups läromedel
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Genom samtal och diskussioner på lektionerna och en avslutande kartyanalys
Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.35 – Gleerups läromedel – Utforska/klicka runt, hitta fördelar.
Befolkningspyramiden. Vi resonerar kring vad vi kan utläsa, vilka funderingar uppkommer, o.s.v?

V.36 –
http://www.ne.se/play/ur/program/168200

fragor-kartanalys
V.37 –
Var bor människor och varför?
Hur är befolkningen fördelad över jorden? Varför? Vilka konsekvenser för det för befolkningen att man bor på en specifik plats?
Befolkningslära: Befolkningslära (Geografi)

Eleverna resonerar med hjälp av frågeställningar

V.38 – Resoneringsfrågor kring Befolkningsökning och placering.
Rika och fattiga länder Nytt avsnitt i Gleerup.

V.39 – Rika och fattiga länder. Vad är detta?
Bekämpa fattigdomen.
V.40 – Gemensamt projekt med Svenskan
V.41 – Samskrivning Svenska/So. Vi fortsätter titta på begrepp och resonera kring rika/fattiga länder.
V.42 – Uppgift – Utredande faktatext tillsammans med svenskan
V.43 – inlämning utredande faktatext text text

Klimat

Extrauppgift: 1

bildanalys-klimat

Varför?

Sammanhang och aktualitet
Detta är en högst aktuell fråga med en rådande klimatförändring som sker på vår jord. Dessutom börjar man nu göra framsteg i det globala samarbetet kring klimatet.
Vädret är något som vi ständigt har tankar om. Men vad betyder kartorna man visar på tv?
LÄNKAR:
Lärobok Geografi: https://gleerupsportal.se/laromedel/geografi-7-9/article/7e252e2e-df47-445c-82f1-91f4f823dfb8
Befolkningspyramid Värmdö: https://www.h5.scb.se/kommunfakta/pyramider/pyra_frame.asp?region=0120
Kommunfakta: https://www.h5.scb.se/kommunfakta/k_frame.htm
Befolkningspyramid Sverige:
[stc-subscribe category_in='Lemshaga']