Ljus

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson

När, under vilka veckor? v.2-4

Vad? Ljus

Frågeställning och följdfrågor

Vad vet du om ljus?
Vad vill du veta mer om ljus?

Vad är ljus?
Hur kan vi se?
Hur reflekteras ljus?

Hur biladas skuggor?
Vart tar ljuset vägen?

Varför kan det bli en regnbåge på himlen?
Hur kan vi se färger?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
Förankring i kursplanens syfte
  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
  • genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.
Centralt innehåll från kursplanen

Fysiken och vardagslivet

Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområdens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat

Fysiken och världsbilden

Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.

Fysikens metoder och arbetssätt

Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter såväl med som utan digitala verktyg.

Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
0 – Eleven kan samtala om… Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt.  Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt.  Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. 
0 – Eleven kan använda informationen… Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget  Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med relativt god anpassning till sammanhanget.  Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med godanpassning till sammanhanget. 
1 – Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.  Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.  Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. 
1 – I arbetet använder eleven utrustning… I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.  I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt.  I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivtsätt. 
1 – Eleven kan jämföra… Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samtbidrar till att ge förslagsom kan förbättra undersökningen.  Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då utvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som efter någon bearbetning kan förbättra undersökningen.  Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra undersökningen. 
1 – Dessutom gör eleven… Dessutom gör eleven enkladokumentationer av sina undersökningar i text och bild.  Dessutom gör eleven utveckladedokumentationer av sina undersökningar i text och bild.  Dessutom gör eleven välutveckladedokumentationer av sina undersökningar i text och bild. 
2 – Eleven kan relatera… I enkla och till viss delunderbyggda resonemang om elektriska kretsar, magneter, rörelser, ljud och ljus kan eleven relatera till några fysikaliska samband.  I utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om elektriska kretsar, magneter, rörelser, ljud och ljus kan eleven relatera till några fysikaliska samband.  I välutvecklade och välunderbyggda resonemang om elektriska kretsar, magneter, rörelser, ljud och ljus kan eleven relatera till några fysikaliska samband. 
2 – Eleven kan också berätta om… Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.  Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.  Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer hämta information kring ämnet genom texter från NE och Gleerups vi kommer även se fakta filmer och serier för att fördjupa oss i ämnet. Därefter kommer vi samtala om vad vi läst och sätt för att få en djupare förståelse. Vi kommer även testa ljuset på olika sätt för att även uppleva det vi samtalat om.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen görs vid diskussioner  men även utifrån de rapporter som eleverna kommer skriva då de gör undersökningar kring

Eleverna kommer skriva rapporter efter deras undersökningar. De kommer även diskutera med kompisar om deras resultat.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
  • Går igenom vad som står i kursplanen för Fysik för att förklara varför vi gör detta. Vi tittar även lite snabbt på hur kunskapskraven kommer in här och vad som förväntas av eleverna.
  • Eleverna får berätta vad de tänker på kring ljus och vad de skulle vilja veta mer om kring ljus.
  • Vi tittar på Gnomens guide till Fysiken. Avsnitt: Ljus. Eleverna får skriva ned minst tre fakta som avsnittet tar upp. Därefter så skriver vi ett gemensamt dokument där alla elever får berätta om vad de hört.
  • Vi tittar på skuggor och skapar egna skuggor. Eleverna skriver en rapport som ligger på school soft.
  • Gör uppgift kring månens olika faser testar.
  • Vi jobbar med Gleerups Fysik ljus och skugga 1-3
  • Vi pratar om Isaac Newton och vad han kom på: Att solljuset kunde delas upp i separata färger som alltid var detsamma. Vi testar detta: Gör snurror med färger samt göra en regnbåge med vatten och spegel.
  • Vi får expertbesök av Ellens pappa Anton om ljus och Nobellpristagaren i Fysik.
  • Vi jobbar vidare med ljusets olika färger.
  • Eleverna delas in i par om 3 där de får en gemensam text som de ska berätta om ett område inom ljus för klassen.
  • Anna pratar om ljusets betydelse för hjärnan. Eleverna får skriva en liten text kring vad de själva skulle kunna tänka på för att hjälpa sin hjärna.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Eleverna har tidigare gjort ett projekt där de skapat en stad tillsammans och här fått göra deras egna hus. I husen har de sedan fått installera lampor. Vi forsätter med ljuset för att se hur ljuset tar sig vidare ut i rummet. Just nu har vi fokus på hjärnan och belyser därför hur vi kan påverka vår hjärna positiv med ljuset.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi utgår från elevernas intresse och frågeställningar för att berika projektet. Vi använder oss av flera olika typer av moment där eleverna kan ta in kunskapen på olika sätt. Genom text, diskussioner, film och praktiska experiment.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.