LPP längd, massa, volym och tid vecka 16-18

När, under vilka veckor? 16-18

Ansvarig: Maria Troedsson

Vad ska vi göra?
Längd, massa, volym och tid
Fokusområden:

  • Omvandla längdenheter
  • Omvandla massenheter
  • Omvandla volymenheter
  • Omvandla tidsenheter
  • Läsa av mätinstrument med olika graderingar
  • Jämföra och storleksordna måttenheter
  • Problemlösning

    Frågeställningar inför varje lektion

Lektion 1
Omvandla längdenheter

– hur långt har Samir/Lovisa sprungit?
– vilken enhet kan vi omvandla till?
– vilket är sambandet mellan kilometer och meter?
– hur kan vi jämföra sträckorna?

Lektion 2
Omvandla längdenheter

– hur lång är Tom/Elsa/Oliver?
– kan vi beskriva längden på flera sätt?
– vilken längdenhet kan vi omvandla till?
– vilket är sambandet mellan meter och centimeter?
– hur kan vi jämföra längderna?

Lektion 3
Omvandla massenheter

– vad väger varje kyckling/kycklingdel?
– vad betyder varje markering mellan 0 kg och 1 kg på vågen?
– vilka massenheter kan vi omvandla till?
– vilket är sambandet mellan kilo och gram?
– hur kan vi ta reda på om vi har tillräckligt med kyckling?

Lektion 4
Omvandla massenheter

– vad står varje markering för på våg A?
– hur mycket väger leksaksbilen?
– hur kan vi uttrycka massan i kilogram respektive i gram?
– vad står varje markering för på våg B? Våg C? Våg D?

Lektion 5
Omvandla volymenheter

– vad står varje markering för på respektive bägare?
– hur mycket vatten innehåller bägare A respektive bägare B och hur mycket är det tillsammans?
– vad visar graderingen på bägare C?
– hur många små bägare behöver vi?

Lektion 6
Omvandla volymenheter

– hur många liter innehåller varje flaska?
– vad påstår Elin, Samir, Fatima och Oliver?
– hur kan vi omvandla respektive enhet till liter?
– vilka är sambanden mellan volymenheterna liter, deciliter, centiliter och milliliter?
– stämmer barnens påståenden?

Lektion 7
Omvandla tidsenheter

– hur lång tid tar det för Fatima att lägga pusslet?
– vilket är sambandet mellan tidsenheterna minuter och sekunder?
– hur kan vi omvandla till minuter och sekunder?
– slog Fatima rekordet? Hur vet vi det?

Lektion 8
Omvandla tidsenheter

– vad visar respektive klocka?
– hur lång tid (timmar och minuter) står rostbiffen/kycklingen i ugnen?
– vilket är sambandet mellan tidsenheterna minuter och sekunder?
– behöver vi informationen om massa och temperatur för att lösa uppgiften?

Lektion 9
Kunskapslogg kap 3

Fokusområden

  • Vilka enheter använder vi för att mäta längd?
  • När använder vi de olika enheterna? Ge exempel.
  • Kan ni beskriva hur kilometer, meter, decimeter, centimeter och millimeter hänger ihop?
  • Vilka enheter använder vi för att mäta volym?
  • När använder vi de olika enheterna? Ge exempel.
  • Kan ni beskriva hur liter, deciliter, centiliter och milliliter hänger ihop?
  • Vilka enheter använder vi för att mäta massa?
  • När använder vi de olika enheterna? Ge exempel.
  • Kan ni beskriva hur gram, hektogram och kilogram hänger ihop?
  • Vilka enheter använder vi för att mäta tid?
  • När använder vi de olika enheterna? Ge exempel.
  • Kan ni beskriva hur timme, minuter och sekunder hänger ihop?

 

 

 

Lektioner Mål Lärobok Övningsbok
1 Omvandla längdenheter Kunna omvandla mellan enheterna meter och kilometer.

Kunna uttrycka längd i decimalform.

Kunna jämföra och storleksordna längdenheter.

s.72 s.66
2 Omvandla längdenheter Kunna omvandla mellan enheterna meter, decimeter, centimeter och milliliter.

Kunna uttrycka längd i decimalform.

Kunna jämföra och storleksordna längdenheter.

Kunna läsa av mätverktyg med olika gradering.

s.75 s.69
3 Omvandla massenheter Kunna omvandla mellan enheterna kilogram och gram.

Kunna uttrycka massa i decimalform.

Kunna jämföra och storleksordna massenheter.

s.78 s.71
4 Omvandla massenheter Kunna omvandla mellan enheterna kilogram, hektogram och gram.

Kunna uttrycka massa i decimalform.

Kunna läsa av vågar med olika gradering.

s.81 s.73
5 Omvandla volymenheter Kunna omvandla mellan enheterna liter, deciliter och milliliter.

Kunna uttrycka volym i decimalform.

Kunna läsa av volym i bägare med olika gradering.

Kunna jämföra och storleksordna volymenheter.

s.85 s.76
6 Omvandla volymenheter Kunna omvandla mellan enheterna liter, deciliter, centiliter och milliliter.

Kunna uttrycka volym i decimalform.

Kunna läsa av volym i bägare med olika gradering.

Kunna jämföra och storleksordna volymenheter.

s.89 s.78
7 Omvandla tidsenheter Kunna omvandla mellan enheterna minuter och sekunder.

Kunna jämföra och storleksordna tidsenheter.

s.92 s.81
8 Omvandla tidsenheter Kunna omvandla mellan enheterna timmar och minuter.

Kunna beräkna tid.

Kunna läsa av analoga och digitala klockor.

s.94 s.83
9 Kunskapslogg Reflektera över och visa din kunskap och längd, massa, volym och tid.

Göra en självskattning av sin kunskap.

s.98 s.86

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

0 – Eleven kan lösa…
  Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär.
  Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär.
  Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
 
0 – Eleven beskriver tillvägagångssätt…
  Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt
  Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
  Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
 
1 – Eleven har…
  Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.
  Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
 
1 – Eleven kan även beskriva…
  Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.
  Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt.
  Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
 
1 – I beskrivningarna kan eleven…
  I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
  I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
  I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
 
2 – Eleven kan välja och använda…
  Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat.
  Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat.
  Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
 
3 – Eleven kan redogöra för..
  Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
  Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget.
  Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
 
3 – I redovisningar och samtal kan eleven…
  I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. 
  I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. 
  I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem. 
 

 

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om leder till ett fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

 

______________________________________________

Centralt innehåll från kursplanen

  •  Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.
  • Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.

  • Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • Föra och följa matematiska resonemang, och
  • Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

Taluppfattning och tals användning
Eleverna använder naturliga tal och tal i decimalform när de mäter, beskriver och beräknar längd, massa, volym och tid.

De använder de fyra räknesätten i vardagliga sammanhang för att lösa uppgifter och tränar på olika beräkningsmetoder. De väljer lämpligt räknesätt utifrån olika situationer och jämför sina lösningar med varandra.

Eleverna gör uppskattningar, bedömer rimlighet och kontrollerar genom att mäta längd, massa, volym och tid.

Geometri
Eleverna tränar på att jämföra och mäta längd, volym, massa och tid. De arbetar delvis praktiskt, använder olika mätredskap och följande måttenheter:

– meter, millimeter, centimeter, decimeter och kilometer.
– gram, hektogram och kilogram.
– liter, deciliter, centiliter och milliliter.
– timmar, minuter och sekunder.

De övar på att välja lämplig enhet beroende på situationen, tränar på att se samband mellan måttenheter och göra enhetsbyten.

Algebra
Eleverna utvecklar förståelse för likheter när de arbetar med att se samband och göra omvandlingar mellan olika måttenheter.

Sannolikhet och statistik
Eleverna använder tabeller för att sortera och beskriva sina resultat när de undersöker och mäter längd, massa, volym och tid.

Problemlösning
Eleverna tränar på att lösa och formulera matematiska problem i elevnära situationer kopplade till längd, massa, volym och tid. De prövar och resonerar om olika strategier för att lösa problem och göra enhetsbyten. De diskuterar också rimligheten i sina svar.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Lycka till!
Maria