Ansvarig/Ansvariga: Fredrik Pettersson
När, under vilka veckor? v.49 – v10
Vad?
Frågeställning (och följdfrågor):
– Hur har rasism och antisemitismen vuxit fram?
– Hur tänker en nationalist?
– Vad ansåg nationalister om förändringarna av Europakartan under 1800-talet?
– Var och när växte nationalismen fram?
– Hur tänker en nazist och varför är de antisemiter?
– Hur såg den nazistiska kvinnosynen ut?
– Hur påverkades den judiska befolkningen av nazisternas maktövertagande i Tyskland?
– Vad bidrog till att Förintelsen kunde ske?
– Vad innebar Förintelsen och vad menas med ett folkmord?
– Fanns det något som Sverige gjorde som förvärrade situationen för judar och fanns det något som hjälpte dem?
– Hur bidrar Förintelsen till de mänskliga rättigheterna?
– Varför var Nazityskland ingen rättsstat?
– Hur behandlas människor i en rättsstat från ett brott begås tills påföljd utdelas?
Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:
– Utveckla förmågan att analysera hur historia används i olika sammanhang t ex av nazisterna.
– Utveckla förmågan att se samband mellan t ex ideologier, antisemitism och MR.
– Utveckla förmågan att se saker ur olika perspektiv t ex olika människors rättigheter under olika tider i historien.
Utveckla förmågan att se konsekvenser och det t ex av Förintelsen
– Utveckla förmågan att göra jämförelser mellan t ex olika ideologier t ex nationalism och nazism, nazism och konservatism,
– Utveckla förmågan att dra slutsatser om periodens betydelse för dels det som skedde efter kriget,dels dagens samhälle och dels för framtiden.
Centralt innehåll från kursplanen (Lgr 11)
Historia
I Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700–1900
Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.
Konkret i Merkurius:
=> Utifrån exempel beskriva hur rasism och antisemitism vuxit fram i Europa. (pogromer, rasbiologi, socialdarwinism, arier)
=> Förklara orsaker till antisemitismen (judehatet).
=> Visa med exempel hur nationalismen förändrar Europas karta under 1800-talet.
=> Förklara grundtankarna i nazismen och nazistiska kvinnosynen°.
Imperialism och världskrig, cirka 1800–1950
Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.
De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.
Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige.
FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU).
Konkret i Merkurius:
=> Förklara vad som menas med nationalism.
=> Jämföra nazism med nationalism för att se likheter och skillnader.
=> Visa på konsekvenser för judar av att nazisterna tog över makten i Tyskland.
=> Förklara vad som menas med den slutgiltiga lösningen.
=> Visa på och förklara orsaker till Förintelsen. (ex propaganda, hjärntvätt av barn/unga, diktatur, antisemitism, nazistiska tankar, skedde i steg (trakasserier, lagar, kristallnatt, koncentrationsläger), rädsla, omvärldens agerande,
=> Beskriv och förklara konsekvenserna av Förintelsen för judar och andra folkgrupper (upplevelser, behandling, förlust av materiella ting, förlust av familj och vänner, rädsla)
=> Beskriva och förklara hur uppkomsten av FN, Mänskliga rättigheter, Israel kan kopplas till Förintelsen.
=> Förklara vad som menas med ett folkmord och hur detta begrepp används
=> Kunna ge exempel på hur Sverige agerade när judar började förföljas i Tyskland och visa på orsaker till och konsekvenser av detta.
=> Kunna ge exempel på något som Sverige gjorde för den judiska befolkningen under Förintelsen (ex Vita bussar och Raul Wallenberg)
=> Beskriva Sveriges behandling av judar efter Förintelsen°.
• Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.
Konkret i Merkurius:
=> vi studerar tillsammans olika typer av historiska källor från förintelsen för att se vad man kan lära av dessa.
=> Förklara vad som menas med en historisk källa.
=> resonera runt källors användbarhet och vad man kan och inte kan använda en källa till.
Hur historia används och historiska begrepp
Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter. Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
Konkret i Merkurius:
=> Förklara sambandet mellan nationalismen och skapandet av länder som Italien och Tyskland.
=> Förklara orsakerna till att nazismen använde historia dels för att framhålla den ariska rasen men även för att utmåla judar som sina fiender.
=> Med hjälp av rasismens och antisemitismens historia förstå viktiga orsaker till nazismens uppkomst.
Samhällskunskap:
Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segregation i samhället.
Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.
Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation.
Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.
Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.
Konkret i Merkurius:
=> Beskriva Sveriges behandling av judar efter Förintelsen. (° Samma som ovan)
=> Visa på medias roll för att få ut den nazistiska propagandan och bidra till Förintelsen.
=> Förklara hur de mänskliga rättigheterna hänger samman med funktionerna i en rättsstat/rättssamhälle.
=> Förklara hur kedjan ser ut i en rättsstat från brott till påföljd.
=> Kunna ge exempel och förklara hur man kan få stöd och hjälp om man är utsatt för brott.
=> Förklara grundtankarna i nazismen och nazistiska kvinnosynen° (samma som ovan).
=> Förklara orsakerna till FNs uppkomst, dess arbete för mänskliga rättigheter och agerande vid folkmord.
Material:
Mall källkritik:
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Hur?
Hur ska vi arbeta?
Starten handlar om att lägga grunden för mötet med Tobias Rawet, överlevare av förintelsen. Rasism och antisemitismens historia lägger den grunden. Tobias berättelse förklarar Förintelsen och vi jobbar efter mötet med att förstå hur detta kunde ske genom att studera Tyskland innan Förintelsen. Här väljer alla valfritt område som redovisas i tvärgrupper med påföljande diskussion/analys i grupp.
Vi studerar tillsammans nazisternas användning av propaganda och i denna hur de använde historia. Här lägger vi extra fokus på hur man gör en sådan analys för att detta är en viktig förmåga i historia.
För att se Sveriges del och se hur ”vanliga människor” kunde hjälpa till tittar vi på ett diplom till en gammelmorfar i klassen, för att ha kört de vita bussarna.
Eftersom vi fått chansen att träffa experter från det svenska rättssamhället väver vi in vad detta innebär, hur man jobbar och jämför detta med hur det såg i nazityskland.
Vi avslutar området med att studera konsekvenser av förintelsen och då med fokus på rättegångar, Israels grundande, och FN (med dessa arbete för MR och mot folkmord).
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
I diskussioner längs vägen och en slutanalys. I mitten kommer vi även att ha en analys hur man kan använda historia.
Tidsplan, när ska vi göra vad?:
v.49 Intro, Rasismens och antisemitismens historia, Nationalism
v.50 Nazism och nazisternas behandling av judar
v.51 Förberedelser inför och besök av Tobias en av Förintelsens överlevare.
v.2-3 Förintelsen
v.4 Tyskland fram till 1939
v.5 Tyskland fram till 1939
v.6 Prao
v.7 Använda historia + konsekvenser av Förintelsen
v.8 Konsekvenser av Förintelsen + repetition
v.9 Lov
v.10 Analys
Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?
Vi har till detta område bjudit in Tobias som är en an av få som överlevt Förintelsen. Detta för att försöka komma närmare det fruktansvärda som skedde under denna period.
Vi möter också kriminolog och Värmdöpolare för att få en bättre bild av den svenska rättsstaten och inte minst hur ungdomar kan möta den.
Varför?
Sammanhang och aktualitet :
Vi försöker hitta rötterna till rasism och antisemitism för att försöka förstå hur Förintelsen kunde ske. Vi få genom mötet med Tobias chansen att ställa frågor till de som var med och därmed en bättre chans att få förståelse för bakgrunden, orsakerna och motiven.
Vi uppmärksammar också 70 årsdagen av Auschwitz befrielse.
Övergripande mål från LGR11 2.2:
• har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia,
• kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
• har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,
Konkret handlar detta område om att bättre förstå den judiska, den romska historien och utifrån det bättre och lättare stå emot fördomar i dagens samhälle. Mötet med teamet från Värmdö kommun hjälpte till att synliggöra samhällets lager och rättssystem.
Alla dessa delar har handlat om att ge en bild av var de mänskliga rättigheterna kommer ifrån och varför de är viktiga att slå vakt om idag och i framtiden.
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
”Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare”
Detta område bygger på det möte vi fick med Tobias och viljan att förstå och viljan att veta mer om Förintelsen.