Monster, virkning och påsar.

 

När, under vilka veckor? v.35-4, 5-23

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur gör man när man virkar?
  • Vad används virkat till?
  • Vem är ditt fulmonster och hur ser hen ut?
  • Hur följer du en beskrivning?
  • Hur syr du en slöjdpåse efter instruktioner?
  • Hur beskriver du din idé och utvärderar det du gjort?
  • Vad är konstfiber för något, och vad används det till?

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt
  • kan lära, utforska och arbeta självständigt och i tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och insikt i det svenska och nordiska kulturarvet.
Förankring i kursplanens syfte
  • formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker.
  • analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp.
Centralt innehåll från kursplanen
  • handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
  • Begrepp som används i samband med olika tekniker
  • Skisser, mönster och arbetsbeskrivningar hur de ska läsas.
  • Slöjdarbetets olika delar idéutveckling, framställning och värdering av arbetsprocessen. Hur delarna och helheten hänger ihop.
  • Dokumentation av arbetsprocessen i ord och bild i tex en loggbok.
  • Hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer som inspirationskällor och förebilder för egna idéer och skapande.
  • Hur olika kombinationer av färg och form påverkar slöjdföremåls estetiska uttryck.
  • Slöjdverksamhetens betygdelse för individen och samhället, historiskt och i nutid.
  • Resurshushållning, till exempel genom reparationer och återanvändning av material.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Matris kommer…

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer börja med att lära oss virka luftmaskor och fasta maskor. Detta för att alla elever ska få testa på olika textila tekniker. Efter det kommer vi att repetera symaskinen och praktisera våra skiss- och ritningskunskaper när vi skapar våra egna fulmonster.

Sista delen av terminen arbetar vi med den slöjdpåse som kommer följa eleven ända upp till Solen som förvaring till slöjdprojekt.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Eleven startar och avslutar varje projekt med en idébeskrivning och avslutar med utvärdering. Dessa görs ofta skriftlig men även muntlig och ibland inför gruppen.

Kursen avslutas med att eleven får fylla i sina egna matriser som jag sedan sammanställer med min bedömning och ger åter till eleven.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.34 vad lärde vi oss i fyran?  titta i böckerna. Vad ska vi göra i femman. Varför har man slöjd – diskussion och film.

Piffa en påse – Du ska få välja en tygpåse som du skall ha till nian och med hjälp utav de saker jag dukat upp göra den personlig,

v.35 fortsättning påsen, samt start virkning.

v. 36 Vad kan man virka och vad ska virkningen bli?  skissa på ditt fulmonster.

v.37 Idebeskrivningar med tygval och skisser. rep symaskin testa trä två och två. Virka

v.38   fulmonster och virkning

v.39  fulmonster och virkning

v.40fulmonster och virkning

v.41 Virkning – Fulmonster – samskrivning.

v.42,. Fulmonster klart- utvärdering

v.43 fulmonster bildspel till veckobrev virkning

v. 44 höstlov

v. 45,virkning och slöjdpåse

v.46, virkning och slöjdpåse

v.47 virkning och slöjdpåse

v.48  virkning och slöjdpåse

v.49 virkning och slöjdpåse

v.50 virkning och slöjdpåse

v.51 virkning och slöjdpåse

v.2 virkning och slöjdpåse

v.3 virkning och slöjdpåse utvärdering

v.4 avslut

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Under kursen får eleverna lära sig nya tekniker och dessutom lära sig följa arbetsbeskrivningar, samt skapa utifrån sig själva

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi arbetar Reggio Emiliainspirerat därför lyssnar vi in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierande kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Sker efter varje projekt och i slutet av terminen.