Ansvarig lärare: Andreas Backvall

Projektet genomförs under veckorna 14 – 22

 

Ekologi, Livet i sjö & hav, Evolution

 

Frågeställning och följdfrågor

-Vad menas med ekologi?

-Hur påverkas ekosystem?

-Vad är en näringskedja/näringsväv?

-Vad menas med biologisk mångfald?

-Vad är ett kretslopp?

-Vilken betydelse har vattnet för livet på jorden?

-Vad hade Charles Darwin för teorier?

-Vad menas med evolution?

 

Viktiga ord & begrepp:

ekologi – läran om sambandet mellan miljön och de levande organismerna
ekosystem – miljön och alla organismer inom ett visst område
energi – kraft, styrka
fridlyst – skydd för växter- och djur som är hotade och riskerar att försvinna
konsumenter – någon som köper eller använder något, någon som lever av växter eller andra djur
nedbrytare – bakterier, djur och svampar som levare av och bryter ner döda växt- och djurdelar
näringskedja – visar ett exempel på vad olika djur i ett ekosystem kan äta
näringsväv – visar flera exempel på vad olika djur i ett ekosystem kan äta
näringsämne – samlingsnamn för olika ämnen som innehåller energi och närsalter
närsalter – energifattiga näringsämnen organismer behöver
organismer – levande varelser
producenter – växter kallas för producenter då de tillverkar energirik näring
toppkonsumenter – de organismer som befinner sig sist i näringskedjan

alger – växt som lever i vatten. De förökar sig via sporer.
avrinningsområdena – område som vatten runnit bort ifrån
brunvattensjöar – sura, näringsfattiga sjöar i barrskogsområden med mycket myrmarker
bräckt vatten – blandning av sötvatten från till exempel en flod och salt havsvatten
försurning – när pH i vatten och mark sänks på grund av till exempel olika utsläpp
glaciärerna – område med is som inte smälter på sommaren
klarvattensjöar – sjöar med klart vatten omgivna av mycket kala berg och näringsfattiga skogsområden
myrmarker – marker som är mycket fuktiga, våtmarker
organiskt – växt- eller djurdelar, material från organismer
siktdjup – hur långt ner man kan se, till exempel i en sjö
slättsjöar – näringsrika sjöar som du hittar i slättområden
sötvatten – vatten med låg salthalt som till exempel finns i sjöar
vattenblomning – när mängden cyanobakterier och alger växer kraftigt och gör vattnet grumligt
Västerhavet – Kattegatt och Skagerrak, havet vid Sveriges västkust
övergödning – när vatten och mark fått så mycket närsalter så vissa växter tränger bort andra
Östersjön – havet utanför Sveriges östra kust

Charles Darwin – berömd vetenskapsman, känd för sina teorier om hur organismer utvecklats, den så kallade evolutionsteorin
evolution – utvecklingen hos de levande organismerna
evolutionsteorin – teorin om hur organismer utvecklats
generationer – människor i en grupp som är ungefär lika gamla
naturliga urvalet – teori om att de individer som är bäst anpassade till sin omgivning överlever och förökar sig

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
• genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
• använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av systematiska undersökningar. Som en del av systematiska undersökningar ska eleverna, genom praktiskt undersökande arbete, ges möjlighet att utveckla färdigheter i att hantera såväl digitala verktyg som annan utrustning. Eleverna ska ges förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i biologi har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med biologins begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur dessa utvecklas i samspel med erfarenheter från undersökningar av naturen och människan. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll.

 

 

Centralt innehåll från kursplanen

 

Natur och samhälle

• Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
• Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
• Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön.
• Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.

 

Biologin och världsbilden

• Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.
• Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.

 

Biologins metoder och arbetssätt

• Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.
• Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.
• Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
• Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget.

Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.

Eleven har grundläggande kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp. I enkla och till viss del underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och pubertet kan eleven relatera till några samband i människokroppen. Eleven kan också beskriva och ge exempel på människors beroende av och påverkan på naturen och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband. Dessutom berättar eleven om livets utveckling och ger exempel på organismers anpassningar till olika livsmiljöer. Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

 

Hur ska vi arbeta?

Lyssnar aktivt på genomgångar, diskuterar, reflekterar

Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. För att förankra det teoretiska gör vi mycket praktiskt arbete där vi bygger olika modeller kopplat till de begrepp vi jobbar med.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar mycket tillsammans för att lära av varandra. Vi tränar på att redovisa grupparbeten och ge varandra kamratbedömning. Vi tränar på muntligt beskrivande av begrepp och på att resonera kring dessa.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen sker genom:

-Delaktighet i diskussioner

-Bearbetning / förbättring av uppgifter

-Hur man beskriver samband i naturen / använder sig av begrepp både skriftligt och muntligt

-Källkritik vid letande av information

-Redovisning av olika uppgifter

-Skriftligt hem-prov i slutet av temat

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, naturbruk och miljö. Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för naturvetenskapens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an uppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.