Programmering

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Eva Lorne

När, under vilka veckor? vecka 17-18 

Vad? Programmering 

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1
Hur kan ni börja beskriva?
Vilka ord använder ni för att beskriva?
Finns det fler sätt för Lovisa att flytta den röda kvadraten till den blå?
Vad kan vara bra att tänka på för att ge en tydlig instruktion?

Lektion 2
Åt vilket håll börjar nyckelpigan att gå? Hur ser ni det?
Var stannar nyckelpigan?
Hur många olika steg har instruktionen?
Finns det fler sätt att beskriva vägen?
Lägger ni märke till något mer?

Lektion 3
Vad betyder de olika pilarna?
Vad händer när vi lägger en vriden pil? Hur ska vi starta?
Finns det fler vägar att gå?

Lektion 4
Åt vilket håll står nyckelpigan? Vad är framåt, bakåt, höger och vänster?
Var stannar nyckelpigan med Samirs kod, Elinas kod, och Toms kod?
Har barnen lagt rätt kod?

Lektion 5
Vad är stegvis instruktion?
Vad är kod?
Vilka ord använder vi för att beskriva hur nyckelpigan ska flytta sig?
Vilka symboler kan vi använda när vi visar en kod?
Hur gör vu för att hitta fel i en kod?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan
Eleverna tränar sin förmåga att lösa problem när de felsöker i en given kod och ger förslag på hur den kan ändras. De använder också sin problemlösningsförmåga för att beskriva olika vägar till ett och samma mål och resonerar om vilken kod som är mest effektiv.

Begreppsförmåga
Eleverna använder och diskuterar innebörden av begrepp som höger, vänster, framåt och bakåt. De bekantar sig även med begreppet kod och bygger förståelse för hur kod används för att ge stegvisa instruktioner till en dator eller robot.

Metodförmågan
Eleverna tränar på att använda olika strategier för att beskriva en förflyttning, både med ord och med symboler. De använder också olika metoder för att följa en skriven kod. De tränar på att följa kod, både stegvis med hjälp av konkret material och genom att visualisera de olika stegen.

Resonemangsförmågan
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om hur en tydlig instruktion ges. De övar också på att följa en kompis resonemang när hen beskriver en förflyttning. Frågor som “Finns det fler vägar att gå?” och “Hur kan vi göra koden så kort som möjligt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang kring valda strategier.

Kommunikationsförmågan
Eleverna kommunicerar sin kunskap om lägesord och stegvisa förflyttningar på många olika sätt. De använder olika uttrycksformer för att visa och förklara; muntliga instruktioner, konkret material, bilder och symboler.

Centralt innehåll från kursplanen

Algebra
Här övar eleverna på att konstruera, beskriva och följa stegvisa instruktioner som grund för programmering. De tränar också på att använda symboler för att beskriva en instruktion och följer, tolkar och skapar egen kod med ord eller symboler.

Geometri
Eleverna övar på att använda vanliga lägesord, som till exempel framåt, bakåt, höger och vänster, när de beskriver förmåls och objekts läge och förflyttningar i ett rutnät.

Problemlösning
Eleverna tränar på att hitta strategier för att lösa problem i vardagsnära situationer när de felsöker kod, samt resonerar om lämpliga sätt att beskriva vilken väg som är mest effektiv att gå från en startpunkt till ett givet mål.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 5 möter eleverna programmering. De bygger på förståelse för vad programmering innebär och hur kod används för att ge instruktioner till digitala verktyg i vår omvärld.

Eleverna prövar att programmera analogt och övar på att beskriva och följa en kod genom att ge varandra stegvisa instruktioner och följa dessa. De börjar med att beskriva hur en kvadrat ska flyttas i ett rutnät genom att använda lägesord som höger, vänster, uppåt och nedåt. Därefter tränar de på att läsa och följa stegvisa instruktioner eller koder som består av begreppen gå framåt, gå bakåt, vrid åt höger och vrid åt vänster. Med hjälp av dessa begrepp övar eleverna på att läsa, följa och skapa egna koder för att beskriva hur en enkel robot i forma av en nyckelpiga kan flyttas i ett rutnät.

Nästa steg är att eleverna använder symboler för att visa kod som beskriver nyckelpigans förflyttningar. Symbolerna består av pilar som betyder gå framåt, gå bakåt, vrid åt höger och vrid åt vänster. De resonerar och beskriver olika vägar som nyckelpigan kan gå till ett och samma mål, samt samtalar om vilken kod som är mest effektiv.

I slutet av kapitlet tränar eleven på att lösa problem där de letar fel i en angiven kod och ger förslag på hur koden ska ändras för att vara rätt.

Kapitlet innehåller många praktiska moment där eleverna samtalar, prövar och resonerar om hur de följer, tolkar och visar kod. Genom att först arbeta konkret och analogt, så stärks elevernas förståelse för grunderna inom programmering.

I FOKUS

  • stegvisa instruktioner
  • beskriva, följa och visa kod
  • använda symboler
  • problemlösning
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
  1. Stegvisa instruktioner
    • Kunna ge tydliga instruktioner i en stegvis ordning.
    • Kunna beskriva en förflyttning med hjälp av lägesord.
  2. Följa och visa kod
    • Kunna följa en kod skriven med ord.
    • Kunna visa en kod med stegvis instruktioner.
  3. Visa kod med symboler
    • Kunna följa en kod skriven med symboler.
    • Kunna visa en kod med stegvisa instruktioner.
  4. Problemlösning
    • Kunna följa en kod skriven med symboler.
    • Kunna hitta och rätta fel i en kod.
  5. Kunskapsloggen
    • Reflektera över och visa sin kunskap om programmering.
    • Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

[stc-subscribe category_in='Lemshaga']