Rättstavning och hur bygger vi meningar?

Ansvarig/Ansvariga: Madeleine Theander
När, under vilka veckor? v. 37 – 50

Vad?
Frågeställning (och följdfrågor):
Hur stavas våra vanligaste ord?
Hur bygger vi bra meningar?
Hur bygger vi berättelser med röd tråd?
Hur får vi våra meningar att bli meningsbärande?

Hur bygger vi upp barnberättelser?

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:
Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften.
Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:
Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll och i huvudsak fungerande struktur samt viss språklig variation. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet. De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och enkel handling.

Eleven kan skriva olika slags texter med relativt tydligt innehåll och relativt väl fungerande struktur samt förhållandevis god språklig variation. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med relativt god säkerhet. De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskriv- ningar och utvecklad handling.

Eleven kan skriva olika slags texter med tydligt innehåll och väl fungerande struktur samt god språklig variation. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med god säkerhet. De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och välutvecklad handling.
Hur?
Hur ska vi arbeta?
Arbetet med meningar och sedan berättelser kommer ta formen av en experimentsverkstad där eleverna får testa sig far på olika sätt under ledning av mig. Undervisningen kommer ske i halvklass och på samlingsmattan tillsammans med whiteboardtavlor i mångt och mycket – där eleverna kan skriva, sudda och skriva om igen utan större energiförbrukning,

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Tanken är att arbetet ska mynna ut i ett projekt där vi skriver barnberättelser ihop med utgångspunkt i det vi lär oss.

PÅ LEKTIONER (i halvklass):
v. 41 Den mest grundläggande meningen består av subjekt (någon/något som gör något) och predikat (det någon/något gör). Subjekt består ofta av ett substantiv och predikatet av ett verb. Vi kan fylla ut meningen genom att beskriva substantivet. Då använder vi oss av adjektiv.
v. 42 Repetera subjekt, predikat, substantiv, adjektiv, verb
Vad händer om vi skriver predikatet först och subjektet sen?

v. 43 Fortsätt prata om subjekt och predikat. I alla meningar finns det någon (subjekt) som gör något (predikat). Stencil.

v. 45 Sortera substantiv utifrån hur de böjs. Vi skriver fyrameningarsberättelser:
Så här går det till:
Varje mening ska svara på en eller flera frågor som sedan binder ihop meningarna till en kort berättelse.
Mening 1: Vem är huvudkaraktären? Vad är målet?
Mening 2: Vad är hindret?
Mening 3: Vad är lösningen?
Mening 4: (Hur slutar berättelsen (lyckligt eller olyckligt)

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?
Vi arbetar med grammatik utifrån ett helhetsperspektiv, något som jag inte testat förut. Jag kommer att samla erfarenheter från projektet för att se hur man kan gå vidare med att arbeta med grammatik i sitt sammanhang och inte taget ur det.

Varför?

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):
Eleverna har lärt sig olika saker på sin skriftspråksresa och i bagaget ligger en del missuppfattningar som bygger på t.ex. att de utgår från talspråket. Dessa missuppfattningar har ibland befästs hos eleverna och behöver utmanas på olika sätt så att de lär in nytt.

[stc-subscribe category_in='Lemshaga']