RE- födelsen av 2 religioner och deras samtid

Ansvarig/Ansvariga lärare: Fredrik Pettersson

När, under vilka veckor? v.5-16

Vad?

Frågeställning och följdfrågor del 1
  • Vad ledde fram till Diasporan och vad var det som gjorde detta till en så central del i den judiska historien?
  • Vad var det som möjliggjorde flodkulturerna och vilka konsekvenser fick dessa för människors sätt att leva och för utvecklingen av framtiden?
  • Vad gör Abraham till en central person för den judiska tron?
  • Vad var centralt i flodkulturen runt Nilen?
  • Vad gör Mose till religionsgrundare och ledare för det utvalda folket?
  • Hur beskriver den judiska tron sin gud, människan och messias?
  • Hur ska man leva rätt enligt den judiska tron?
  • Hur kopplas den judiska kungatiden till de heliga platserna och hur påverkades dessa av stormakter under Antiken?

Material:

  1. Keynote från lektioner (med länkar till NE + filmer):

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

  • har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia,
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
Förankring i kursplanens syfte
  • analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
  • analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
  • reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet.
  • söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.
Centralt innehåll från kursplanen

Religion:

• Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
• Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
• Huvuddragen i världsreligionernas historia.
• Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
• Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
• Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid forman- det av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.
• Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.

Historia:

• Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien.
• Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.
• Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.
• Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag.
• Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.
• Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
• Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer behöva förhålla oss till distansundervisningen även under denna del. Vi försöker hitta nya former för diskussioner och analys tillsammans digitalt, men detta är en viktigare del de veckor vi är på plats i skolan. Tidslinjen vi skapar blir den “röda tråden” genom det vi gör. Den ska se till att vi har koll på var vi är och vart vi ska.

Parallellt med detta kommer vi ha ett källkritiskt förhållningssätt. Vi ska bygga på våra kunskaper om historiska källor och hur man utifrån detta kan jobba källkritiskt.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi kommer ha en slutanalys där vi ger alla chansen att visa vad de kommit fram till kring dels de 2 religionerna och dels om de stora händelserna som skett runt dessa.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.5 Vad är religion och livsåskådningar
v.6 Historiska källor och Diasporan (skapar vår tidslinje)
v.7 Flodkulturer – Mesopotamien – källanalys & Abraham
v.8 Egypten – flodkulturen & Mose
v.9 Sportlov
v.10 Betydelsen av Mose och händelserna för Judars sätt att leva idag
v.11 Tre kungar, stormakter Antiken
v.12 Greker & romare och ankomsten av Messias
v.13 Budskap enligt Jesus och betydelsen av dennes död

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ska tillsammans studera hur 2 religioner föds och vi ska studera den samtid de växte fram i. Detta gör att vi kommer resa längs en tidslinje som spänner över många århundraden och t o m flera årtusenden. Vi ska koppla berättelser vi känner igen till viktiga riter/seder inom de 2 religionerna. Samtidigt kommer vi studera stora förändringarna som sker i historien som är av betydelse för kommande händelser/skeenden.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.
[stc-subscribe category_in='Lemshaga']