Religion Tro och tid år 2

Religion
Tro och tid år 2

Ansvarig/Ansvariga: Cecilia Högsveden East och Sara Sandström

När, under vilka veckor? v 3- v 17

Vad?

Vi pratar om livsfrågor.
Vi funderar över och tar reda på olika sätt att tro.
Vi lär oss några saker som är viktiga i de olika världsreligionerna, om livet , döden och hur jorden blev till.
Hur tror barn över hela jorden? Hur visar sig deras tro i vardagslivet?
Vi läser några olika bibelberättelser från Gamla och Nya testamentet.

Frågeställning (och följdfrågor):

Hur tror du att världen blev till?
Vad betyder det att ha en tro?
Vad är en tradition?


Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. Genom undervisningen ska eleverna bli uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa traditioner lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt.
Undervisningen ska även ge kunskap om och förståelse för hur kristna traditioner har påverkat det svenska samhället och dess värderingar.
Undervisningen ska stimulera eleverna att reflektera över olika livsfrågor, sin identitet och sitt etiska förhållningssätt. På så sätt ska undervisningen skapa förutsättningar för eleverna att utveckla en personlig livshållning och förståelse för sitt eget och andra människors sätt att tänka och leva.

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.
Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden.
Religioner och platser för religionsutövning i närområdet.
Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom.
Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.
Berättelser om natur och naturvetenskap
• Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.
• Berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strävan att förstå och förklara fenomen i naturen.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen (gärna med förklaringar då det behövs för att eleverna ska förstå):
Eleven kan samtala om elevnära livsfrågor.
Dessutom beskriver eleven några platser för religionsutövning, och kopplar samman dessa med religioner som utövas i närområdet.
Eleven kan ge exempel på någon högtid, symbol och central berättelse från kristendomen, islam och judendomen.
Eleven återger delar av innehållet i några berättelser ur Bibeln, samt i berättelser om gudar och hjältar i olika myter.
Dessutom ger eleven exempel på kristendomens roll i skolan och hemorten förr i tiden.

Hur? (Här förväntas eleverna genom dialog få vara med och påverka)

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att ha samlingar där vi bl a samtalar om tiden.
Tiden kan se ut på olika sätt. Hur tiden började, olika tankar. Repetera och koppla till förra läsårets samlingar.

Vi ser på UR-filmer om olika skapelseberättelser, hur tiden startade.
Vi använder oss av UR-filmer och material från NE.se om olika tro och traditioner i Sverige.

Vi läser texter om de olika trosuppfattningarna från vår SO-bok.

Vi gör en egen religionsbok där vi sammanfattar olika fakta från judendom, kristendom och islam.

Besök av olika personer som representerar olika trosuppfattningar.

Besök av en elevs farfar som är jude.
Eleverna får ställa frågor till personen som vi har skickat i förväg.
Vad är meningen med livet? Eleverna får också dela med sig av sina tankar.

Besök av en person med kristen tro

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Vi startar upp me olika skapelseberättelser och samtalar om hur man tror att jorden blev till.

Vi lär oss mer om judendomen genom film och texter. Besök från en elevs farfar.

Vi lär oss om islam genom film och texter.

Vi lär oss mer om olika bibelberättelser, t ex David och Goliat. Koppling till judarnas davidsstjärna.
Vad är budskapet i berättelsen. Vi lyssnar på Laleh´s låt Goliat och samtalar om budskapet.

Vi får besök av en person med kristen tro.

Veckan före påsk, v 15. Vi lär oss mer om varför vi firar påsk, enligt den kristna traditionen.

Efter påsklovet sammanfattar vi vad vi har lärt oss om de olika religionerna.

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?
Vi bjuder in experter (personer med olika tro) som har kopplingar till eleverna i klassen.

Varför?

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

Under år 1 pratade vi och arbetade kring temat Tid.

Övergripande mål från LGR11 2.2:

Eleven kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet (beskriv med egna ord):
Välkomnandets etik ska visa sig i såväl i mötet mellan människor som i den miljö som vi är med och skapar tillsammans. Vi vill på ett konkret sätt mötas i olika sätt att tänka och tro samt skapa nyfikenhet för olikheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:
Pedagogisk dokumentation (länkas):