Sagomattan

Ansvarig lärare: Lisa Webering

När, under vilka veckor? V.43-20

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Hur skriver vi en saga? Vilka olika delar är en saga uppbyggd av? Varför behöver vi alla delar i en saga? Kan vi förtydliga textens innehåll med bilder?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i förskoleklassen ska syfta till att stimulera elevernas allsidiga utveckling och lärande. Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i elevernas behov och intressen samt i det kunnande och de erfarenheter som eleverna tidigare har tillägnat sig, men också kontinuerligt utmana eleverna vidare genom att inspirera till nya upptäckter och kunskaper. I undervisningen ska eleverna erbjudas en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer som gynnar övergången från förskola till skola och fritidshem. Därigenom ska undervisningen i förskoleklassen bidra till kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande samt förbereda eleverna för fortsatt utbildning.

Svenska

kommunicera i tal och skrift i olika sammanhang och för skilda syften,
skapa och uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer,

Centralt innehåll från kursplanen

Språk och kommunikation

Samtala, lyssna, ställa frågor och framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden som är bekanta för eleverna, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser.
Samtala om innehåll och budskap i olika typer av texter.
Berättande texter, sakprosatexter och texter som kombinerar ord, bild och ljud.
Bokstäver och andra symboler för att förmedla budskap.
Digitala verktyg och medier för kommunikation.
Ord och begrepp som uttrycker behov, känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och andra.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi börjar med att se ett avsnitt av Sagomattan. Efter det reflekterar vi över avsnittet och skapar en egen saga genom att ta upp en sagosten ur en påse för att få hjälp med handlingen. Läraren antecknar det eleverna berättar/hittar på och var och en får rita en bild som de tycker passar bra till texten. Slutligen läser vi sagan igen och tittar på varandras bilder.

Hur ska vi redovisa Sagomattan

Vi läser upp sagorna för alla Plutokompisar.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Varje lektion har en fast struktur som följs varje gång så att eleverna får en igenkännande känsla.

Lektionen börjar med ett avsnitt av sagomattan. Sedan tar vi hjälp av sagostenarna och en sagomall för att skriva sagan. Läraren antecknar det eleverna berättar/hittar på. Alla ritar en passande bild till texten på papper eller på ipad. Till sist läser vi sagan för alla Plutokompisar.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

För att skapa en tillåtande miljö där alla vågar tala och komma med ideer. Vi samtalar tillsammans i de mindre “mångrupperna” där alla får tid och utrymme att uttrycka sig.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Genom ett lustfyllt lärande vill vi ge eleverna tillit till sin förmåga. Under dessa sagolektioner är gruppen en viktig del i processen och i lärandet. Vi lyssnar på varandra och lär oss tillsammans.