Sårbara platser – ??!

Ansvarig/Ansvariga: Patrik Bohjort
När, under vilka veckor?  35-43  och (Namngeografi)

 

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Vad är en sårbar plats?

Vilka faktorer verkar för att skapa denna sårbarhet?
Hur påverkas människor på plats och i resten av världen?
Varför bor vi där vi bor?
Vad är det som gör att vi är villiga att utsätta oss för vissa risker när vi väljer vart vi vill bo?
Hur kan man förebygga?
Bakgrunder till politisk instabilitet
Intressekonflikter om naturresurser, hur skapar det sårbarhet?
Var ligger dessa platser?
Kartkunskap
Världsdelar/kontinenter
Begrepp:
bistånd
BNI per capita
demokrati
extrem fattigdom
FN
globala målen
BNP-Bruttonationalprodukten
HDI (Human Development Index)
infrastruktur
jordbävning
kapital
kolonier
MUL-länder
mänskligt utvecklingsindex (HDI)
sårbara platser
Erosion
Inre kraft (endogen process)
Yttre kraft (exogen process)
Jordbävning/Jordskalv
Vulkan
Vulkanutbrott
Stratovulkan
Supervulkan
Vittring
Solsprängning
Frostsprängning
Ras/skred


Ett förtydligande av sårbara platser:
När man tittar på en plats – oavsett vilken – kan man även titta på platsens sårbarhet. Platsers sårbarhet kan antingen handla om att jorden själv gör platsen sårbar i form av till exempel vulkanutbrott eller torka. Men platsers sårbarhet kan även handla om hur människan skadar och förstör platser på jorden till exempel genom att försura sjöar och släppa ut koldioxid.

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

Orsak/Samband (Orsaker till att vissa platser är sårbarare än andra)
Konsekvenser (Vilka blir konsekvenserna för omvärlden då en katastrof inträffar?)
Perspektiv (Vilka påverkas av en katastrof)
Jämförelser (två geografiska platser, likheter och skillnader)
Slutsats



Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Geografi

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor 

• Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur-och kulturlandskapet. 

• På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker. 

• Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark. 

Samhällskunskap

• Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.

• Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.

• De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär.

• Demokratiska fri-och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.

Religion

• Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.

• Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.

• Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.

• Huvuddragen i världsreligionernas historia.

* Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.

• Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.

• Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Analys av livsmiljöer och samspelet mellan människa, samhälle och natur
Förklara orsaker, samband och beskriv mönster

1. Till befolknings-fördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.

  1. geografiska mönster av handel och kommunikation
  2. Till klimatförändringar
Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade resonemang och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.
Konsekvenser

1. Av befolknings-fördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.

  1. geografiska mönster av handel och kommunikation
  2. Av klimatförändringar
Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om konsekvenser. Kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om konsekvenser. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om konsekvenser.
Perspektiv Kan utgå från några givnaperspektiv. Kan utgå från flera givnaperspektiv. Kan utgå från flera givna och dolda perspektiv.
Förslag/slutsats/kärna

Värdera lösningar för hållbar utveckling på: Ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor

Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar. Kan redogöra för utvecklade och relativt välunderbyggda förslag på lösningar. Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda förslag på lösningar.
Geografiska begrepp Kan använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Kan använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Kan använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
Utforskning av omvärlden: Geografins metoder, begrepp och arbetssätt
Undersöka

(omvärlden)

Namngeografi

Kan använda kartor och andra geografiska källor, tabeller, diagram, teorier, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt.

 

Kan använda kartor och andra geografiska källor, tabeller, diagram, teorier, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt. Vid t.ex fältstudier.

 

Kan använda kartor och andra geografiska källor, tabeller, diagram, teorier, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt. Vid t.ex fältstudier.

 

Ni kommer kunna visa:

Konsekvenser
Jämförelser
Orsaker/Samband
slutsatser
Perspektiv

Beskriva och förklara

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Föreläsningar
Eleven har en uppgift att fundera och identifiera sårbarhet i vårt närsamhälle. Denna uppgift fyller man på vartefter mer information och kunskap tas in.
Med hjälp av kartan analysera och identifiera sårbarhet.
Mycket resonerande i grupp

Geografi (Observera att allt innerhåll i presentation är inte relevant till detta område, Det som är relevant är Inre och yttre krafter och varför det blåser).
Gleerups litteratur:

Rika och fattiga länder

 

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Gruppen redovisar gemensamt 

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

V.35 – Vad är en sårbar plats? Inre och yttre krafter (endogena och exogena krafter)
V.36 – Vi går igenom sårbarhet i närmiljön och vad man kan göra för att förhindra eller förmildra om något skulle hända.

Var finns dessa, vilka blir konsekvenserna och eventuella lösningar utifrån vad vi reddan kan. Fundera i grupp. Endogena och exogena processer.

  • Resonera kring hur den plats där du bor är sårbar.  Du kan resonerar och fundera kring skillnaden på hur naturen gör platsen sårbar och hur människans verksamhet gör platsen sårbar i form av till exempel utsläpp, industrier, dammbyggen, befolkningstäthet, bilåkning, gruvor osv.
  • Ge tre exempel på hur man kan minska din hemorts sårbarhet. Utgå från det som du har skrivit i fråga 1 när du tar fram förslag.
  • Välj i grupp eller i klassen, ut de förslag som ni tycker är genomförbara och som på kort och lång sikt skulle minska er hemorts sårbarhet.
  • Resonera tillsammans kring vad som krävs för att genomföra era förslag och vilka i er kommun som skulle protestera mot era förslag.
V.37 – Om naturen skapar sårbarhet genom krafter på viket sätt skapar människan sårbarhet?
– Intressekonflikter om naturresurser
Hur utnyttjar vi naturresurser 
Frågor:
Nämn några naturresurser människan använder?
Nämn några orsaker till att vi använder naturresurser?
Vilka konsekvenser får vårt användande av naturresurser?
V.38 – Intressekonflikter om naturresurser, Rika och fattiga länder.
Identifiera sårbarhet i världen med hjälp av kartan.
Uppgift:
Indelning av länder:Läs igenom följande trå texter på Gleerups:
Olika indelning av länder
Indelning av länder

vilka olika sätt kan man delan in länder enligt texterna?
1 – Vilka för och nackdelar kan du se med de olika indelningarna?
2 – Hur kan det komma sig att ett land har samma eller olika placering på de två listorna?
3 – Vilken av listorna tänker du är mest rättvis för landet? Du kan också använda tematiska kartor när du resonerar fram ditt svar.

V.39 – Forts med uppgiften. Rika och fattiga länder
Uppgift:
Gleerups: Läs lyssna 
Rika länder
Fattiga länder
Sårbarhet och fattigdom
Att bekämpa fattigdom
Frågor att svara på.
Vad är typiskt med ett rikt land?
Vad är typiskt för ett fattigt land?
På vilket sätt är fattiga länder sårbara
Hur kan vi bekämpa fattigdomen? 
V.40 – Landanalys
V.41 – Prov


Avsnitt i Gleerups att läsa på:

https://gleerupsportal.se/laromedel/geografi-7-9/article/dd48a014-40dd-4af3-b412-0331098412af

https://gleerupsportal.se/laromedel/geografi-7-9/article/db9b9084-77fa-46d1-85d3-47b268f0e40e

https://gleerupsportal.se/laromedel/geografi-7-9/article/a9300120-6646-4c6d-b871-4603f7dbd206

https://gleerupsportal.se/laromedel/geografi-7-9/article/de2ef433-cfb4-4475-b205-bf46340dcd34

https://gleerupsportal.se/laromedel/geografi-7-9/article/f1db48fd-8934-41c6-a213-dd4f4ed0dafa

https://gleerupsportal.se/laromedel/geografi-7-9/article/a0a3a706-f8ce-460d-98e0-170baf1c7ec0

https://gleerupsportal.se/laromedel/geografi-7-9/article/1d75938a-6db7-432b-bf1f-3f1f7430d582

Inre krafter – Gleerups
Yttre krafter – Gleerups
Olika indelningar av länder – Geografi 7‒9 – Gleerups
FN:s indelning av länder – Geografi 7‒9 – Gleerups
Rika länder – Geografi 7‒9 – Gleerups
Fattiga länder – Geografi 7‒9 – Gleerups
Att bekämpa fattigdomen – Geografi 7‒9 – Gleerups
Sårbarhet och fattigdom – Geografi 7‒9 – Gleerups

Varför?

Allt som händer i världen från kriget i Syrien, konflikten på Krim, konflikten i Hongkong, bränderna i Amazonas, till utbrottet av Ebola skapar vi en förståelse för varför detta kan bryta ut och tankar kring hur man kan arbeta förebyggande.

Vinden och vattnets påverkan.
Plattektoniken och dess påverkan.
Politik och dess påverkan.
Religion och dess påverkan.

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

”har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,”

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

”Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare”

 

Pedagogisk dokumentation

Länkar:

Rika och fattiga länder

Geografi (Observera att allt innerhåll i presentation är inte relevant till detta område, Det som är relevant är Inre och yttre krafter och varför det blåser).
Intressekonflikter naturresurser