Saturnus historia om livet på Ingarö

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Ingela Eriksson

När, under vilka veckor? HT och VT 2018/19

Vad? Saturnus historia om livet på Ingarö

Frågeställning och följdfrågor

Fornborgen:

Vad är en fornborg?

Hur tror ni att fornborgen på Ingarö såg ut när den var i bruk?

Vad gjorde människorna här?

Varför gick de hit?

Hur såg landskapet ut för 3000 år sedan?

Malinsbro:

Hur har bron vid Ingarö kyrka utvecklats under åren?

Hur kan en bro byggas?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt,
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken,
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
Förankring i kursplanens syfte
  • använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
  • kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
  • reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
  • använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 1–3

Att leva tillsammans

  • Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.

Att leva i närområdet

  • Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.
  • Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
  • Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden.
  • Religioner och platser för religionsutövning i närområdet.

Att leva i världen

  • Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk.
  • Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder.
  • Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck.

Att undersöka verkligheten

  • Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar, såväl med som utan digitala verktyg. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.
  • Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.

Undervisningen i Svenska ska behandla följande centrala innehåll

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden.
  • Handstil och att skriva med digitala verktyg.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
  • Alfabetet och alfabetisk ordning.
  • Sambandet mellan ljud och bokstav.

Tala, lyssna och samtala

  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
  • Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
  • Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
  • Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.
  • Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webb-texter.
  • Texter i digitala miljöer för barn, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.

Språkbruk

  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt via sökmotorer på internet.
  • Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer under projektet försöka få in så många olika “språk” som möjligt för att alla elever ska kunna känna att de får utmanas där hen befinner sig. Vi ger eleverna möjlighet till att använda sin fantasi och upptäckarglädje genom att besöka platser där arkeologer har hittat fynd från forntiden. Vi kommer bjuda in elevernas familjer i projektet genom att alla elever får ta med deras släktträd för att återberätta deras historia. Eleverna kommer få möjlighet att söka information i böcker och på internet för att kunna skapa sig en bild hur de såg ut under forntiden här på Lemshaga.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Eleverna bedöms genom deras texter och muntliga reflektioner och redovisningar under lektionerna.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Vi startar upp projektet under HT lägerdagar.

  • Eleverna får i uppgift att ta med deras armband som de fick under avslutningen i år 2 (Uranus) där de tillsammans har fått ett gemensamt meddelande. Meddelandet kan endast lösas genom att elever tar med sin bokstav och tillsammans sätter ihop bokstäverna till två gemensamma meningar..
  • Vad innebär meningarna?
  • Eleverna får se en karta över Lemshaga och närliggande betydande platser för vår närmiljö. Vi berättar att vi idag ska besöka fornborgen.

https://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/searchresult.html?archive=GEOIN&firstMatchToReturnLMS=1&firstMatchToReturnREG=1&firstMatchToReturnRAK=1&yMin=6576774&xMin=693334&yMax=6578774&xMax=695334

https://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/show.html?showmap=true&archive=REG&nbOfImages=10&sd_base=lm01&sd_ktun=0003ld0i&mdat=20160928221135120482

  • När eleverna kommer till fornborgen delas de in i tre grupper för att gå runt och upptäcka platsen. En grupp får höra om platsen då den var i bruk och varför människorna kom till denna plats. En annan får utifrån ordet Fornborgen gör vt rutinen griffeltavlan. De sista gruppen gör vt rutinen jag ser jag tänker jag undrar.
  • När vi kommer tillbaka till skolan skriver vi en gemensam text som alla får möjlighet att skriva av på sin Ipad. För att alla elever ska utmanas där hen är så uppmanas de att utveckla den gemensamma texten utifrån det material som skapades under utflykten. Vi klistrar in bilder och brev från utflykten.
  • Vi tar oss vidare till Malinsbro. Eleverna får höra berättas om denna bro vi visar bilder på hur bron har sett ut. Vi pratar kring bygger in detta projekt till tekniken där vi även skapar och pratar om vad vi bör tänka på vid brobygge. Se Lpp i Teknik.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Eleverna fortsätter deras resa genom tiden. I år två avslutade vi vår tidslinje om jordens utveckling där människan kom och vi vill nu ge eleverna möjlighet att få blicka in i människornas tid på jorden.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi kommer att arbeta utforskande tillsammans med eleverna där de få möjlighet att upptäcka och lär utifrån frågeställningar som de själva uttrycker. Eleverna kommer även att få jobba med olika strategier för att lyfta deras tankar och utveckla dessa tillsammans. Allt för att skapa ett så meningsfullt lärande som möjligt som finns kvar inom eleven.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

[stc-subscribe category_in='Lemshaga']