Hemkunskap- åk 9- Världens mat och religioner
Ansvarig/Ansvariga lärare: Ann Kerstis
När, under vilka veckor? v 35-45 ( varannan vecka)

Vad?

-Vi ska jobba med livsmedel och maträtter från olika delar av världen.
-Olika religioners livsmedels och dryckesvanor.

-Kryddor

Frågeställning (och följdfrågor):

Det svenska köket har alltid varit öppet för främmande influenser, allt ifrån kåldolmar som Karl XII:s soldater tog med sig hem från Turkiet, till dagens sushi.

Men det var först efter andra världskriget som vi på allvar fick in andra råvaror och maträtter till Sverige. Det skedde framför allt genom arbetskraftsinvandringen från sydeuropa och att vi började resa utomlands.

Religionen har alltid haft visst inflytande över vad vi äter. Inom alla religioner finns mer eller mindre stränga råd och regler för när och vad man bör äta. Ofta är det i samband med religiösa högtider som man äter traditionellt.

*Val av Land och Religion ( Vi lottar ut på lektionen)

* Fakta om livsmedel, drycker från landet.

*Fakta om landet: Geografi, odling.

*Vad äter invånarna till frukost, lunch och middag.

* Helger och Traditioner.

* Välj en eller flera maträtter som ni ska servera på en buffé.3-4 port.

* Lämna inköpslista till Ann.

*Några vanliga kryddor i ditt land.

Övergripande mål från LGR11 2.2:

Eleven har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.
Förankring i kursplanens syfte:

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om, och ges möjligheter att reflektera över, jämställdhet och arbetsfördelning i hemmet. Undervisningen ska även ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om kulturella variationer och traditioner i olika hushåll.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Bakning och matlagning och olika metoder för detta. Hur valet av metod påverkar arbetsprocessen och resultatet.
Planering och organisering av arbetet vid matlagning och andra uppgifter i hemmet.
Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och hur dessa används på ett funktionellt och säkert sätt.
Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel.

Olika mattraditioner, deras ursprung och betydelse.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Kunskapskrav för betyget E : Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med viss anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger enkla motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov.
Kunskapskrav för betyget C :Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med relativt god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och relativt väl fungerande sätt. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger utvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Eleven kan också ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet.Därutöver kan eleven föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov.

Kunskapskrav för betyget A :Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och välfungerande sätt. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger välutvecklademotiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Eleven kan också gevälutvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet.Därutöver kan eleven föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov.

Hur?
Hur ska vi arbeta?

Vi ska arbeta i grupp om 2 i det praktiska och teoretiska.

Vi kommer att arbeta i ett projekt  tillsammans med SO där ni ska studera olika religioner.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Praktisk redovisning av sitt lands maträtt.  Muntlig redovisning om sitt land och dess religion.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Lektion 1 Gå igenom året.Planering av Länders mat och Religion. Val av Länder och Religion.
Lektion 2 Tillagning praktiskt av sitt Lands maträtt. (medelshavskök,Nordafrika, Thailand. De som ej lagar mat jobbar med de teoretiska uppgifterna och blir bjudna på buffé.

Lektion 3  Tillagning praktiskt av sitt Lands maträtt. ( Indien,Sydamerika,Japan.
Lektion 4 Redovisning Muntligt av sitt land och dess Religion.

Varför?
Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Eleverna ska lära sig om andra kulturers livsmedel och maträtter. Öka förståelsen för andra kulturers vardagliga liv inom Mat och Hälsa. Få möjlighet att smaka på olika maträtter och livsmedel och därigenom bredda sitt matkunnande.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Våra internationella relationer och det globala perspektivet är en naturlig del av vår verksamhet
Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.