Frågeställning (och följdfrågor):

• Vad är ett bråk?
• Hur räknar man bråk med de fyra räknesätten?
• Varför är det bra att kunna räkna med bråk?
• Hur används bråk i vardagen?
• Vilka prioriteringsregler är det som gäller?
• Vad har parenteser för betydelse?
• Hur förenklar man uttryck?
• Hur kan man använda ekvationer vid problemlösning?
• Kan vi räkna algebra i potensform?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

• kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
• kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte:

• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
• föra och följa matematiska resonemang, och
• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

• Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer.

• att alla tal i bråkform inte kan skrivas som tal i decimalform med ändligt antal decimaler
• att kvoten av två heltal kan uppfattas som andel, som en division, eller som ett förhållande (proportionalitet) t ex = 0,75 ; 3:4
• att olika bråk kan beteckna samma tal
• storleksordnar heltal och tal i bråk och decimalform
• använder reella tal i vardagliga och matematiska situationer
• växlar mellan procentform, decimalform och bråkform

• Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform

• addition, subtraktion, multiplikation och division av bråk och sambanden mellan dessa.
• någon metod för att bestämma (minsta) gemensamma nämnaren och att detta bara behövs vid addition och subtraktion och inte vid multiplikation och division av tal i bråkform

• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer.

• kunna se/känna/veta att ett svar på en uppgift är rimligt.
• räkna i huvudet på ett ungefär.

Algebra

• Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler och ekvationer.

• vad kan de olika bokstäverna stå för?
• hur tolkar du in variabelns betydelse?

• Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.

• tolka olika uttryck
• skriva egna uttryck till problem
• skapa ekvationer utifrån givna problem
• tolka vad ekvationerna står för.

• Metoder för ekvationslösning.

• behärska olika metoder (fingermetoden och balansmetoden)

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att ha genomgångar, självständigt arbete, diskussioner och arbeta med problemlösning.

Övningsblad för extra träning: extra-material

För extra träning kan jag rekommendera Rasmus – Mattehjälpen.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Du kommer bli bedömd under lektionstid, inlämningar samt på provet under vecka 49.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?: