Taluppfattning och problemlösning med bråk- och decimaltal

Taluppfattning och problemlösning med bråk- och decimaltal

Ansvarig lärare: Malin Björn

Projektet genomförs under veckorna 47 – 12

Frågeställning och följdfrågor

Vilka olika räknesätt behöver vi?

  • När används de?
  • Vad heter de olika räknesätten på matematikspråk? Vad heter talen och vad heter beräkningarna som utförs?
  • Hur kan man använda algoritmer för att förenkla uträkningar?
  • Hur kan vi genom att dela upp tal i mindre delar lösa riktigt svåra uppgifter?
  • Vi satsar på att lära oss multiplikationstabellerna utantill

Hur är vårt talsystem uppbyggt?

  • Hur kan man storleksordna och jämföra tal med bara tio siffror?
  • Vad heter talen som är mindre än 1?
  • Hur kan vi placera in tal på en tallinje?
  • Vad har siffrornas position för värde och vad heter de?
  • Vad menas med bråktal och decimaltal? Procent?
  • Hur fungerar olika enheter som cm, dm, m?

Vilka olika sätt kan man använda när man löser problem?

  • Vad är bra att satsa på? Rita/Tolka mönster/Sammanställa fakta/Testa sig fram
  • Hur kan man redovisa problemlösning utförligt?
Övergripande mål med anknytning till matematik från LGR11 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande
Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Se mer: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/matematik

 

Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning

Problemlösning

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp med många lekfulla inslag och spel för att skapa intresse och glädje för matematikämnet.

Vi repeterar de fyra räknesättens begrepp och när de används. Vi spelar många olika slags spel. Vi tränar rutinuppgifter på olika svårighetsnivå i matematikboken Beta Matematik. Vi tränar multiplikationstabellerna för att automatisera dem. Vi tränar algoritmer (uppställningar) för att underlätta uträkningar. Vi delar upp större tal i mindre enheter för att kunna lösa dem. Vi går igenom och tränar på olika sätt att lösa problem – ritar bilder, sammanställer fakta i tabeller och testar oss fram. Vi tränar färdigheter på digitala enheter för att få snabb återkoppling.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi använder miniwhiteboards för att dela med oss av våra lösningar till andra. Vi arbetar mycket tillsammans för att lära av varandra. Vi tränar på att följa instruktioner till spel och lekar. Vi tränar på att redovisa uträkningar skriftligt och att skriva tydligt i räknehäftet.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi arbetar med små korta utvärderingsuppgifter veckovis (test på begreppsförståelse, test på multiplikationstabellerna, småtest i form av “exit-tickets”) och utvärderar större i olika diagnoser. Eleverna rättar även själva sina uppgifter i boken med hjälp av facit och får på så sätt själva syn på styrkor och repetitions- områden. När eleverna hunnit träna mera och repetera efter diagnoserna och fördjupa sig kommer vi ha några olika uppgifter som inlämningsuppgift och även ett mer traditionellt prov.

 

Att delta vid diskussioner och praktiska övningar är viktigt för då blir de skriftliga resultaten mindre betydande. Det är viktigt att försöka bedöma vad eleverna kan när de lyckas visa det – men alla har rätt att både träna massor och göra fel många gånger innan kunskaperna bedöms.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.47 De fyra räknesätten, begreppskunskap, algoritmträning. Vi arbetar i den nya matteboken Beta och tränar på samma moment men på olika svårighetsnivåer.

v.48 De fyra räknesätten, fortsatt algoritmträning med fokus subtraktion, kahoot om begreppen, tärningsspel.

v.49 Fortsatt algoritmträning med fokus addition och subtraktion. Vi fortsätter också befästa multiplikationstabellerna.

v.50 Tiotalssystemet, talens värde. Tal i decimalform och bråkform. Tallinjen – hur hittar vi decimaltal på den? Lab om djurs längder.

v.51 Julklurig matematik – träning i problemlösning och att redovisa tydligt. Mattegåtor och mattespel. Fokus på att matte är roligt.

v.2 Bråkform och decimalform. Omvandling mellan dem. Placera sig på en levande tallinje.

v.3 Fortsatt träning i decimalform och bråkform. Större än/mindre än. Tärningsspel maxa decimaltal, Storleksordna på tåget.

v.4 Problemlösningsstrategier genom att ställa sig frågor och rita figurer. Vi fortsätter träna multiplikation och spelar olika spel med de olika räknesätten.

v.5 Bråk och procentform – tabell. Kängurumatematik. Uppgifter i elevspel.

v.6 Diagnos på kapitlet – vad träna mer? Vad fördjupa oss i?

v.7 Storleksordna tal i olika form. Levande tallinje. Talorm.

v.8 Bar Modeling från Singapore Math som problemlösningsmetod

v.10 Repetition och mer problemlösning. Uppgifter även i elevspel.

v.11 Redovisa problemlösning strukturerat, mer repetition – vad kommer på provet, inför Kängurutävlingen

v. 12 Provräkning och Kängurutävling i matematik. Roliga räknespel.

v. 13 Mera bråkräkning – tolka text och rita figurer.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Kunskaper i matematik ger ett bra sätt att i framtiden kunna välja ett lockande yrke, kunna sköta sin privatekonomi (handla, arbeta, hyra bostad) och kunna tolka samhället runtomkring (läsa av tabeller, diagram) och för att kunna påverka sin omgivning.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”, t.ex. postitlapp med utvärderingsfråga eller tummen-upp/-rak/-ner. Efter problemlösningsuppgifterna som ges som inlämningsuppgifter utvärderar vi svårighetsnivå, utformning, tidsåtgång och diskuterar relevans. Därefter skriver ett traditionellt prov med uppgifter från hela spannet E – C – A för att träna provsituation och bedömning. Innan provet utvärderar vi hur väl förberedda eleverna känner sig  och hur de tränat, efter provet utvärderar vi både utformning, innehåll och resultat tillsammans med eleverna.

 

[stc-subscribe category_in='Lemshaga']