Texttyper

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? v35-

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vilka olika typer av texter finns det?
  • Hur kan vi se/förstå skillnaden mellan olika texter?
  • Hur är de olika texterna uppbyggda?
  • Vilka språkliga drag är typiska för de olika texterna?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte

Du som elev ska utveckla kunskaper om svenska språket genom att få träna på att:

  • formulera och kommunicera i skrift
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer
Centralt innehåll från kursplanen

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp- byggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
  • Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
  • Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallell- handling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbygg- nad och typiska språkliga drag.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
4 – Eleven kan skriva… Eleven kan skriva olika slags texter medbegripligt innehåll och i huvudsakfungerande struktur samt viss språklig variation. Eleven kan skriva olika slags texter med relativt tydligt innehåll och relativt väl fungerande struktur samt förhållandevis god språklig variation. Eleven kan skriva olika slags texter med tydligt innehåll och väl fungerande struktur samt god språklig variation.
5 – I texterna använder eleven… I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med relativt god säkerhet. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med god säkerhet.
9 – Genom att kombinera… Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett i huvudsak fungerandesätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett ändamålsenligtsätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett ändamålsenligtoch effektivtsätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap.
10 – Dessutom kan elven ge… Dessutom kan eleven ge enklaomdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett i huvudsakfungerande sätt. Dessutom kan eleven ge utveckladeomdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett relativt välfungerande sätt. Dessutom kan eleven ge välutveckladeomdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett väl fungerande sätt.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

“Föreläsningar”, gruppuppgifter, enskilda uppgifter, diskussioner, genomgångar, läxor.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen kommer att ske både genom läxor, inlämningsuppgifter/skrivuppgifter och diskussioner i klassrummet.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V 35- Genomgång av texttyper
V 36- Argumenterande texter
V 37- Argumenterande texter
V 38- Argumenterande texter
V 39- Samkörning av svenska och NO= arbete med magneter
V 40- Skriva egen argumenterande text
V 41-
V 42-
V 43-
V 45-

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Att ha kunskaper om olika texter, varför man skriver dem, hur vi tar till oss dem är alltid av vikt och är något som vi har användning av under hela livet.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

I projektet syns Lemshagas pedagogiska profil på flera sätt. Ett är att lärprocesserna ska kommuniceras med verkliga mottagare. Detta projekt uppfyller detta då vi använder oss av texter som vi hittar i dagstidningar och böcker. Både aktualitet genom att texterna skrivits nyligen men också att det är texter som människor möter varje dag. Lemshagas pedagogiska profil syns också i att grupparbeten har en central roll i detta projekt, att gruppen ses som en resurs för lärande.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.