v. 5-7 – Tid | Lemshaga

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson

När, under vilka veckor? v.5-7

Vad? Tid

I FOKUS

omvandla minuter och sekunder
omvandla timmar och minuter
tidsskillnad
beräkna tid

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1

Hur många sekunder går det på en minut?
Hur många sekunder går det på två minuter?
Hur många sekunder går det på tre minuter?
Vad står 04:03:00 för?

Lektion 2

Vilken information har vi?
Vad visar den analoga klockan?
Hur många timmar står kalkonen i ugnen?
Hur många minuter går det på en timme, 2 timmar respektive 3 timmar? På vilka sätt kan vi ta reda på det?

Lektion 3

Vilken information finns på tavlan?
När ska flyget till Berlin avgå? Vilken är den nya tiden?
När ska flyget till New York/ Singapore avgå?
Hur mycket är klockan nu?
Hur tar vi reda på hur lång tid det är till flyget avgår?
Hur kan vi visa med en tidslinje?

Lektion 4

Vilken information har vi?
Vilken station är barnen på?
Hur mycket är klockan?
Vilken av tidtabellerna ska vi titta på?
Hur kan vi ta reda på när nästa tåg från Malmö kommer?

Lektion 5

Kunskapsloggen

Vad har vi övat på under kapitlet?
Vad har du känt varit klurigt och lätt?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan:
Eleverna formulerar och löser vardagsnära problem kopplade till begreppet tid. De tränar sin förmåga att lösa problem utifrån text- och bilduppgifter. De tränar också sin förmåga att värdera lösningsstrategier när de diskuterar och synliggör olika sätt att lösa uppgifterna.
Begreppsförmåga:
Eleverna utforskar och diskuterar innebörden av begreppet tid. De möter och använder begrepp som timmar minuter och sekunder för att mäta tid, samt upptäcker samband mellan dessa begrepp.
Metodförmåga:
Eleverna lär sig läsa av och ange tid på analog och olika digitala klockor. De jämför och prövar olika metoder för att ta reda på vad klockan är efter en viss tidsperiod. De prövar också olika metoder för att räkna ut tidsskillnad.
Resonemangsförmågan:
Eleverna tränar på att föra och följa resonemang när de utforskar olika aspekter av begreppet tid. De diskuterar olika strategier och prövar tillvägagångsätt tillsammans med andra. Frågor som ”Hur kan vi ta reda på det?” och ”Finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang kring valda strategier.
Kommunikationsförmågan:
Eleverna uttrycker sina tankar om tid på många sätt, bland annat genom att berätta och uppskatta hur lång tid olika aktiviteter tar. De tränar på att kommunicera sina kunskaper och använder olika uttrycksformer när de samtalar, läser och visar konkret vad klockan är, samt ritar och skriver i övningsboken.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning:
Eleverna möter naturliga och rationella tal i vardagliga situationer när de använder klockan och löser uppgifter kopplat till tid.
Eleverna använder addition och subtraktion för att beräkna tid. De väljer lämpligt räknesätt utifrån olika situationer och jämför sina lösningar med varandra. De använder flera metoder, bland annat tallinjen, för att beräkna tid och tidsskillnad. Eleverna tränar även på att uppskatta tid och bedöma rimligheten i sina beräkningar.
Geometri:
Eleverna tränar på att läsa av, jämföra och ange tid på analoga och digitala klockor, samt på andra digitala tidtagare. De gör mätningar och uppskattningar av tid och använder storheter som timmar, minuter och sekunder som måttenheter.
Sannolikhet och statistik:
Eleverna tränar på att använda tidtabeller för att avläsa och tolka data.
Problemlösning:
Eleverna tränar på att lösa och formulera problem kopplade till begreppet tid. De prövar och resonerar om olika strategier för att lösa uppgifter. De löser uppgifter utifrån vardagliga situationer, som till exempel att beräkna när tåg anländer, hur lång tid en aktivitet tar eller om de missar eller hinner med ett flyg.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Åk 4-6

Kunskapskrav	1	2	3
0 – Eleven kan lösa…	Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär.	Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär.	Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
0 – Eleven beskriver tillvägagångssätt…	Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt	Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.	Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
1 – Eleven har…	Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.	Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.	Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
1 – Eleven kan även beskriva…	Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.	Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt.	Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
1 – I beskrivningarna kan eleven…	I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.	I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.	I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.

3 – Eleven kan redogöra för..	Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.	Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget.	Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
3 – I redovisningar och samtal kan eleven…	I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.	I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.	I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 6 arbetar eleverna med begreppet tid. Kapitlet inleds med att eleverna tränar på att omvandla tid mellan minuter och sekunder samt mellan timmar och minuter. De lär sig att använda olika metoder för att omvandla mellan olika tidsenheter och övar på att läsa av klockslag på både analog och digitala klockor. Eleverna tränar även på att lösa textuppgifter som kopplar till klockan och på att göra omvandlingar i vardagliga sammanhang.

Eleverna lär sig att beräkna tid i timmar och minuter och att räkna ut start- eller sluttid utifrån information om hur lång tid något tar. De möter också begreppet tidsskillnad, samt tränar på att beräkna hur lång tid aktiviteter tar. De möter också begreppet tidsskillnad, samt tränar på att beräkna hur lång tid aktiviteter tar. Eleverna tränar på att läsa av skyltar och tidtabeller, samt använder tidslinjer för att stegvis beräkna tid och tidsskillnader. Uppgifterna utgår från vardagliga sammanhang, som resor med bil, tåg och flyg.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Vi avslutar även detta kapitel med att göra ett prov för följande tre kapitel: Bråk, Statistik och Tid.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektioner	mål
1: Minuter och sekunder	Kunna läsa av analog och digitala klockor. Kunna mäta tid med tidtagare ur. Kunna omvandla tid från minuter till sekunder. Kunna omvandla tid från sekunder till minuter.
2: Timmar och minuter	Kunna läsa av analog och digitala klockor. Kunna omvandla tid från timmar till minuter. Kunna omvandla tid från minuter till timmar.
3: Tidsskillnad	Kunna beräkna tidsskillnad utifrån en given start- och sluttid. Kunna använda tidslinjer för att beräkna tidsskillnad.
4: Beräkna tid	Kunna beräkna tid och visa vad klockan är efter en viss tidsperiod. Kunna beräkna starttid och sluttid. Kunna läsa av tidtabeller. Kunna använda tidslinjer för att beräkna tid.
5: Kunskapsloggen	Reflektera över och visa sin kunskap om tid. Göra en självskattning av sin kunskap

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

v. 5-7 – Tid