v. 7-10 Addition och subtraktion 0-40

När, under vilka veckor? v. 7-10

Ansvarig: Camilla Mauritzson och Sara Sandström 

Vad ska vi göra?
Addition och subtraktion 0-40

  • addera ental och tiotal
  • subtrahera ental och tiotal
  • addera tre tal
  • subtrahera – skillnad
  • problemlösning

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 2 fortsätter eleverna att arbeta med addition och subtraktion, och använder strategier som de har mött tidigare. De använder tallinjen när de adderar och lär sig olika strategier för att addera tiotal och ental, bland annat genom att använda tiobasmaterialet. Eleverna använder motsvarande strategier för subtraktion och lär sig att det inte bara innebär att minska eller ta bort, utan även att jämföra och se skillnader. De möter därigenom begrepp som fler, färre, sammanlagt och kvar.

Eleverna löser problem i vardagsnära situationer kopplade till addition och subtraktion. De använder olika strategier för att lösa problemuppgifterna. De resonerar och väljer lämpligt räknesätt samt ser kopplingen mellan addition och subtraktion.

Eleverna fortsätter bygga förståelsen för likheter, och tränar på att se vilka tal som behöver läggas till eller tas bort för att likheterna ska stämma. I samband med detta läggs grunden för förståelsen för algebra, så kallad pre-algebra, kopplat till vardagliga situationer.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

1. Addera ental
– Kunna addera ett ensiffrigt tal till ett tvåsiffrigt tal.

2. Addera tiotal
– Kunna addera ett jämnt tiotal till ett tvåsiffrigt tal.

3. Addera tiotal och ental
– Kunna addera två stycken ensiffriga tal

4. Addera tre tal
– Kunna addera tre stycken ensiffriga tal

5. Subtrahera ental
– Kunna subtrahera ett ensiffrigt tal från ett tvåsiffrigt tal.

6. Subtrahera tiotal
– Kunna subtrahera ett jämnt tiotal från ett tvåsiffrigt tal.

7. Subtrahera ental och tiotal
– Kunna subtrahera två stycken tvåsiffriga tal.

8. Subtraktion – skillnad
– Förstå perspektivet skillnad kopplat till subtraktion.
– Kunna visa skillnad med konkret material.

9. Problemlösning del – helhet
– Kunna lösa problemuppgifter med del-helhet.
– Kunna använda talkamrater och visuella representationer vid poblemlösning.

10. Problemlösning fler – färre
– Kunna lösa jämföra problemlösningsuppgifter.

11. Problemlösning hitta likheter
– Kunna lösa enkla algebraiska problem.

12. Kunskapslogg
– Reflektera över och visa sin kunskap om addition och subtraktion.
– Göra en självskattning av sin kunskap.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

ÅK 1-3

  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra. 
  • Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal. 
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt. 
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
  • Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.
______________________________________________

Sammanhang, aktualitet och elevernas delaktighet

Vi ingår i ett projekt på skolan sedan 2016 tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar “Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning 
Eleverna möter naturliga tal och tränar på att dela upp dem på olika sätt, ibland annat i tiotal och ental.

Eleverna använder positionssystemet när de beskriver och grupperar talen i tiotal och ental.

Eleven använder naturliga tal i vardagsnära situationer.

Eleverna möter addition och subtraktion i vardagliga sammanhang och lär sig förstå räknesättens olika egenskaper. De resonerar och väljer lämpligt räknesätt utifrån en given situation och ser samband mellan räknesätten.

Eleverna använder olika huvudräkningsmetoder för att addera och subtrahera. De prövar att använda de olika metoderna beroende på situationen och resonerar om metodens lämpligheter.

Eleverna kontrollerar och resonerar med varandra om rimligheten i svar och jämför sina lösningar med varandra.

Algebra

Eleverna använder sin kunskap om likhettecknets innebörd och skriver likheter med addition och subraktion samt tränar på att hitta tal som saknas i likheter.

Problemlösning

Eleverna tränar på att lösa problem med bildstöd utifrån vardagsnära situationer. De möter problem där kopplingar mellan addition och subtraktion är tydlig samt problem som synliggör jämförelse och skillnad. De använder olika strategier för att lösa uppgifterna, till exempel talkamrater, multilink-kuber eller “gissa-pröva”. Eleverna möter olika typer av frågeformuleringar i problemuppgifterna.

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.

  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • föra och följa matematiska resonemang, och
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.