Vår Miljötidning

Ansvarig/Ansvariga: Marie Moberg
När, under vilka veckor? V.18-21

 

Vad?

 

Frågeställning (och följdfrågor):

Hur gör vi en tidning tillsammans? Hur gör vi så att alla känner sig delaktiga? Hur tar vi reda på vad barn kan vara intresserade av när det gäller miljö, natur och hållbarhet?

Vad ska finnas med i vår tidning? Hur skriver vi en artikel? Vad ska med vara med förutom artiklar för att locka läsare? Vad ska tidningen heta och hur bestämmer vi det på ett demokratiskt sätt? Hur gör vi när vi samarbetar kring hur tidningen ska se ut?

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

Vi utvecklar förmågan i att kommunicera i både tal och skrift.

Vi utvecklar förmågan att läsa faktatexter, analysera dem och med hjälp av tankekartor, nyckelord skriva om dem till egna faktatexter.
Vi anpassar språket till att passa i en tidning för barn. ( Syfte, mottagare, sammanhang)
Vi utvecklar förmågan att söka information ur olika källor och redovisar dem i olika former av text.

Vi tränar även på att söka och kritiskt värderar information från olika källor.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Använda lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
  • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
  • Handstil och att skriva på dator.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
  • Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.

Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse.
Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.
Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter. Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår. Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap.

Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Eleverna får ett brev från “Håll Sverige Rent” där de ber eleverna om hjälp att skapa en miljötidning för barn. I brevet finns det uppgifter de ska genomföra i en viss ordning tillsammans med klassen.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi skapar en tidning där alla ska vara delaktiga i att skapa en artikel och sedan valfria delar som de tycker ska finnas med i tidningen. Vi har samlingar då vi arbetar med gemensamma tankekartor och delar med oss av tankar och idéer.

Bedömning
Jag observerar och dokumenterar elevernas lärprocess genom att använda observationsprotokoll under arbetets gång

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

V. 18 Brevet kommer från “Håll Sverige Rent”

Uppgift 1
Gör egna presskort. Ni ska ha ett foto på er och ert namn med på kortet.
Uppgift 2
Vet ni vad barn tycker om och är intresserade av att läsa när det gäller miljö, natur och hållbarhet? Hur tar ni reda på detta?
Diskutera i grupper om 4 och dela sedan med er till de andra.
Gör en gemensam tankekarta på vad ni vill ha med i tidningen.
Er lärare skriver förslagen på tavlan.
Uppgift 3
Behöver ni fråga andra om vad som är intressant? Hur gör ni det?
Uppgift 4
Bestäm vad tidningen ska heta. Hur gör ni det på ett demokratiskt sätt?
Uppgift 5
Dela in er i par. Bestäm er för vad era artiklar ska handla om.
Gå in på hemsidorna ni får av Marie och samla idéer.
Uppgift 6
Bestäm er för vad ni vill skriva om. Gör en tankekarta, punktlista eller nyckelord om det hjälper er att hålla reda på vad som ska vara med i artikeln ni skriver. Använd er också av bilder där det behövs.
Tänk på att artikeln ska svara på: När? Vad? Vem/vilka? Hur? Varför?
Uppgift 7
Skapa gärna lite roliga saker så tidningen blir kul för barn. Vad skulle det kunna vara? Gör en gemensam tankekarta.

 

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Familjerna som får läsa tidningen, Grön Flagg och läsarna i bloggen. Skolkamrater.

Varför?

 

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

Vi har tidigare arbetat med att skriva faktatexter med hjälp av nyckelord. Vi ska nu utveckla detta vidare med ett syfte och med specifika mottagare.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi ser gruppen som en resurs i lärandet och genom allas olikheter berikar vi varandra. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga. Vi deltar i en ömsesidig dialog där respekten för varandra är i fokus. En viktig ingrediens i lärandet är att vårt projekt sätts in i meningsfullt sammanhang med en speciell mottagare i tanken. Vi är öppna för olika sätt att uttrycka sig så alla får möjlighet att lyckas och utvecklas utifrån sin egen förmåga. Vi vill också genom brevet sätta in projektet i ett autentiskt sammanhang där vi är viktiga för att detta ska kunna genomföras.

[stc-subscribe category_in='Lemshaga']