Vinklar och geometriska former

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Ingela Eriksson

När, under vilka veckor? v. 6-8

Vad? Vinklar och geometriska former

I FOKUS

• känna igen punkt, linje och vinkel
• beskriva och rita räta, spetsiga och trubbiga vinklar
• beskriva och rita tvådimensionella former
• beskriva och rita tredimensionella former

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1 – Upptäcka vinklar

• Vad är en vinkel?
• Kan ni hitta några vinklar i klockorna på bilden?
• Jämför vinklarna. Vilken är störst, vilken är minst?
• Lägger ni märke till något mer vad gäller klockorna?

Lektion 2 – Hitta vinklar i former

• På vilka olika sätt kan ni beskriva stoppskylten?
• Vilken form har den?
• Var kan ni hitta vinklar? Hur många kan ni hitta?
• Min kompis säger att för att hitta antalet vinklar kan man räkna antalet sidor eller antalet hörn, eftersom de alltid är lika många som vinklarna. Stämmer det?

Lektion 3 – Hitta räta vinklar

• Var hittar ni räta vinklar i klassrummet?
• Såg ni att den räta vinkeln av två linjer ser ut som bokstaven ”L”?
• Hur många räta vinklar kan ni hitta på ett A4 papper?
• Hur markerar ni räta vinkar?
• Kan ni komma på fler ställen där det finns räta vinklar?

Lektion 4 – Hitta spetsiga vinklar

• I vilka bokstäver hittar ni räta vinklar? Hur kan ni kontrollera det?
• Var finns det vinklar som är mindre än de räta?
• Vet ni vad de vinklarna kallas?

Lektion 5 – Hitta trubbiga vinklar

• I vilka bokstäver hittar ni räta vinklar?
• Hittar ni även spetsiga vinklar? Var då?
• Finns det vinklar som är större än en rät vinkel? Vet ni vad de vinklarna kallas?
• Kan ni se några vinklar i bokstäverna U och S?

Lektion 6 – Tvådimensionella former

• På vilka olika sätt kan vi beskriva formen?

• Hur många sidor respektive hörn har den?
• Vad kan vi kalla formen?
• Min kompis sa att det är en rektangel, stämmer det?
• Vilka vinklar hittar ni i figuren?

Lektion 7 – Tredimensionella former

• Kan ni föreställa er vilka former det blir om ni viker pappret? Hur vet ni det?
• Vad heter formerna och hur kan ni beskriva dem?
• Hur många sidoytor, hörn och kanter har formerna?
• Kan ni göra formerna med hjälp av era rutade papper?

Lektion 8 – Kunskapslogg

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,

Förankring i kursplanens syfte

Förmågor i matematik

Problemlösningsförmågan

Eleverna formulerar och löser problem kopplat till vinklar och geometriska former, samt värderar valda strategier. De ritar och skapar egna geometriska former och utmanas i att hitta många olika variationsmöjligheter.

Begreppsförmågan

Eleverna använder och diskuterar innebörden av begrepp som rät vinkel, spetsig vinkel och trubbig vinkel. De namnger och beskriver vanliga tvådimensionella och tredimensionella former utifrån deras egenskaper och använder då begrepp som sida, hörn, vinkel, sidoyta och kant. De jämför och resonerar om innebörden av begreppen och utforskar genom att använda konkret material, rita och själva konstruera former.

Metodförmågan

Eleverna tränar på att jämföra vinklar och hur de kan kontrollera om en vinkel är rät, spetsig eller trubbig. De arbetar praktiskt och lär sig hur de ritar vinklar samt hur de ritar tvådimensionella och tredimensionella former med hjälp av linjal och prickpapper.

Resonemangsförmågan

Eleverna följer och för resonemang om olika vinklar, samt om tvådimensionella och tredimensionella geometriska former. De tränar på att förklara vad exempelvis en rät, spetsig och trubbig vinkel är och lyssnar på kompisars resonemang. Frågor som ”Hur kan vi ta reda på det?” och ”Kan vi beskriva formerna på flera sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan

Eleverna uttrycker sina tankar om vinklar och olika geometriska former, bland annat genom att visa, rita och berätta om formernas egenskaper. De jämför och beskriver formerna på flera sätt och använder olika uttrycksformer för att visa och förklara, som till exempel att visa med konkret material, att rita och att konstruera egna former.

Centralt innehåll från kursplanen

Geometri

Eleverna lär sig namnge, beskriva och rita olika vinklar. De lär sig vad som kännetecknar räta, spetsiga och trubbiga vinklar och hur vi markerar dessa. Eleverna tränar på att namnge, beskriva, rita och konstruera tvådimensionella geometriska objekt som exempelvis cirkel, triangel, rektangel, kvadrat och femhörning. De jämför och beskriver objektens egenskaper och diskuterar likheter och skillnader. De övar även på att namnge, beskriva, rita och konstruera tredimensionella geometriska objekt som klot, kub, rätblock, pyramid, prisma, cylinder och kon.

Problemlösning

Eleverna arbetar med vinklar och geometriska former utifrån ett problemlösande förhållningssätt. De prövar och resonerar om olika sätt att jämföra, beskriva och konstruera geometriska former.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.
Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.
Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 1 arbetar eleverna med vinklar och geometriska former. De lär sig vad en vinkel är och tränar på att hitta och markera vinklar i olika föremål, i bokstäver och i geometriska former. De ritar vinklar, samt jämför och beskriver skillnaden mellan räta, spetsiga och trubbiga vinklar. Eleverna fortsätter att arbeta med både tvådimensionella och tredimensionella geometriska former utifrån den grund som lagts tidigare. De tränar på att namnge, konstruera och rita vanliga två- och tredimensionella former. De resonerar också om vad som kännetecknar olika månghörningar och jämför dem för att upptäcka likheter och skillnader.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

1 Upptäcka vinklar

• Förstå vad en vinkel är.
• Kunna hitta vinklar i sin omgivning.
• Kunna rita vinklar.

2 Hitta vinklar i former • Hitta vinklar i olika geometriska former.

• Se samband mellan antal vinklar, sidor och hörn i en form.
• Kunna rita former och beskriva antal sidor, hörn och vinklar.

3 Hitta räta vinklar • Förstå vad en rät vinkel är.

• Kunna hitta och markera räta vinklar i föremål och i former.

4 Hitta spetsiga vinklar • Förstå vad en spetsig vinkel är.

• Kunna hitta och markera spetsiga vinklar i bokstäver och i former.

5 Hitta trubbiga vinklar • Förstå vad en trubbig vinkel är.

• Kunna hitta och markera trubbiga vinklar i bokstäver och i former.
• Kunna jämföra och rita räta, spetsiga och trubbiga vinklar.

6 Tvådimensionella former

• Kunna namnge och beskriva tvådimensionella geometriska former.
• Kunna skapa och rita tvådimensionella former och markera vinklarna.

7 Tredimensionella former

• Kunna namnge och beskriva tredimensionella geometriska former.
• Kunna skapa och rita tredimensionella former.

8 Kunskapslogg • Reflektera över och visa sin kunskap om vinklar och geometriska former.

• Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.