Addition och Subtraktion 0 till 1000

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Marie Moberg

När, under vilka veckor? 8-11

Vad? Addition och Subtraktion 0 till 1000

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1

• Hur många röda/blå stolar är det?
• Hur många stolar är det sammanlagt?
• På vilka olika sätt kan vi addera?

Lektion 2

• Hur många blommor är det till vänster?
• Hur många blommor är det till höger?
• Hur många blommor är det sammanlagt?
• På vilka olika sätt kan vi addera?

Lektion 3

• Vilka tal ska vi addera?
• Elin börjar med att addera entalen. Håller ni med om att det är en bra idé?
• Hon inser att 6 ental och 5 ental är 11 ental. Vad ska hon ska addera sedan?

Lektion 4

• Hur många chokladkakor har Elin bakat?
• Hur många vaniljkakor har Elin bakat?
• Hur kan vi ta reda på hur många kakor Elin har bakat sammanlagt?
• Hur ska vi addera talen?

Lektion 5

• Vilka två tal har Anna bildat?
• Hur kan vi räkna ut summan av talen?
• Kan vi bilda fler tal av samma talkort?

Lektion 6

• Hur många barn var det från början?
• Hur många barn lämnade konserten?
• Hur många barn är kvar?
• På vilka olika sätt kan vi subtrahera?

Lektion 7

• Hur många pärlor fanns det i burken från början?
• Hur många pärlor använder Elsa?
• Hur många pärlor är kvar i burken?
• Ska vi addera eller subtrahera?

Lektion 8

• Vilka tal ska vi subtrahera?
• Elin börjar med att subtrahera entalen. Håller ni med om att det är bra?
• Hon inser att 1 är mindre än 6. Hur ska hon subtrahera 6 ental från 1 ental?
• Vad kan vi göra om entalen inte räcker?
• Min kompis säger att hon ska tänka 6 – 1 = 5 och skriva 5 vid entalen. Håller ni med om det?

Lektion 9

• Hur många klistermärken har Anna?
• Hur många färre klistermärken har Samir?
• Hur ska vi ta reda på hur många klistermärken Samir har?
• Min kompis säger att eftersom Samir har färre klistermärken än Anna, så ska vi subtrahera 135 från 608. Håller ni med?

Lektion 10

• Hur många elever går på skolan?
• Hur många elever går på fritids?
• Ska vi addera eller subtrahera för att ta reda på hur många som inte går på fritids?
• På vilka olika sätt kan vi dela upp 300 så att det blir lätt att subtrahera 125?

Lektion 11

• På vilka olika sätt kan vi addera ental tiotal och hundratal?
• På vilka olika sätt kan vi subtrahera ental, tiotal och hundratal?
• Hur adderar vi med växling?
• Hur subtraherar vi med växling?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,

Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan
Eleverna möter problem, i vardagsnära situationer, som de löser med hjälp av addition och subtraktion. De diskuterar och visar olika sätt att lösa uppgifterna.

Begreppsförmågan
Eleverna använder och diskuterar innebörden av begrepp som addition och subtraktion. De använder sig av positionssystemet när de adderar och subtraherar hundratal, tiotal och ental.

Metodförmågan
Eleverna tränar på att använda olika metoder vid addition och subtraktion, bland annat att addera och subtrahera genom att dela upp talen i hundratal, tiotal och ental, samt att använda additions- och subtraktionsalgoritmerna med stöd av tiobasmaterial.

Resonemangsförmågan
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om begreppen addition och subtraktion, samt på att beskriva valda strategier. Frågor som ”Hur vet vi det?” och ”Finns det fler sätt?” återkommer ständigt och uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan
Eleverna kommunicerar sin kunskap om addition och subtraktion på många sätt, bland annat genom att förklara på vilka olika sätt de kan addera och subtrahera och genom att redovisa sina lösningar. De får både se och använda olika uttrycksformer för att visa och förklara, som till exempel konkret material, bilder och symboler.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning
Eleverna möter naturliga tal och tränar på att dela upp dem i hundratal, tiotal och ental. Eleverna använder positionssystemet när de beskriver och grupperar talen i hundratal, tiotal och ental. Eleverna använder naturliga tal i vardagsnära situationer. Eleverna möter addition och subtraktion i vardagliga sammanhang och lär sig förstå räknesättens olika egenskaper. De resonerar och väljer lämpligt räknesätt utifrån en given situation. Eleverna använder olika metoder för att addera och subtrahera, samt resonerar om metodernas lämplighet. Eleverna kontrollerar och resonerar med varandra om rimligheten i svar och jämför sina lösningar med varandra.

Algebra
Eleverna tränar på att skriva likheter med addition och subtraktion och bygger förståelse för hur en uppgift kan uttryckas som en likhet. Eleverna tränar på att läsa likheterna i sitt sammanhang.

Problemlösning
Eleverna tränar på att lösa problem utifrån bilder på vardagsnära situationer. Eleverna möter olika typer av frågeställningar och resonerar om lämpliga sätt att lösa problemen.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200
Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I Kapitel 2 fortsätter eleverna att arbeta med addition och subtraktion i ett utökat talområde. De använder metoder som de mött tidigare och tiobasmaterialet används för att synliggöra dessa. Eleverna delar upp tresiffriga tal i hundratal, tiotal och ental som de adderar och subtraherar med och utan växling. Eleverna löser uppgifter i vardagsnära situationer och använder begrepp som sammanlagt och kvar. De tränar även på att skriva likheter kopplat till uppgifterna.

I FOKUS
• addera ental, tiotal och hundratal
• addition med växling
• subtrahera ental, tiotal och hundratal
• subtraktion med växling

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1, Addera tiotal och hundratal
• Kunna använda olika metoder för att addera.
• Kunna addera jämna tiotal till tresiffriga tal.
• Kunna addera jämna hundratal till tresiffriga tal.

Lektion 2, Addera ental, tiotal och hundratal
• Kunna använda olika metoder för att addera.
• Kunna använda uppställning vid addition

Lektion 3, Addition med växling
• Kunna använda olika metoder för att addera.
• Kunna använda uppställning med växling av ental

Lektion 4, Addition med växling
• Kunna använda olika metoder för att addera.
• Kunna använda uppställning med växling av tiotal.

Lektion 5, Addition med växling
• Kunna använda olika metoder för att addera.
• Kunna använda uppställning med växling av ental och tiotal.

Lektion 6, Subtrahera tiotal och hundratal
• Kunna använda olika metoder för att subtrahera.
• Kunna subtrahera jämna tiotal från tresiffriga tal.
• Kunna subtrahera jämna hundratal från tresiffriga tal.

Lektion 7, Subtrahera ental, tiotal och hundratal
• Kunna använda olika metoder för att subtrahera.
• Kunna använda uppställning vid subtraktion.

Lektion 8, Subtraktion med växling
• Kunna använda olika metoder för att subtrahera.
• Kunna använda uppställning med växling av tiotal.

Lektion 9, Subtraktion med växling
• Kunna använda olika metoder för att subtrahera.
• Kunna använda uppställning med växling av hundratal

Lektion 10, Subtraktion med växling
• Kunna använda olika metoder för att subtrahera.
• Kunna subtrahera från jämna hundratal.
• Kunna använda uppställning med växling av tiotal och hundratal.

Lektion 11, Kunskapslogg
• Reflektera över och visa sin kunskap om addition och subtraktion inom talområdet 0 till 1 000.
• Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.