Algebra – mönster, samband och ekvationer

Ansvarig/Ansvariga lärare: Daniel 

När, under vilka veckor? v.2-8

Vad?

Att finna strukturer/mönster

  • Upptäcka strukturer/mönstret
  • Beskriva med ord
  • Beskriva med symboler
  • Beskriva med matematiskt symbolspråk

    Exempelvis:

Frågeställning och följdfrågor

Vad är våra prioriteringsregler (vilket räknesätt beräknar vi före andra)

Vad innebär numerisk?

Vad innebär symbolisk?

Hur tar vi reda på något okänt och hur kan X hjälpa oss?

Hur kan kunskap om de fyra räknesätten hjälpa till att lösa ekvationer?

Vad är egentligen en variabel?

Hur kan algebra hjälpa oss att spara massor av tid?

Hur förenklar man uttryck?

Vad är en ekvation? När använder vi redan algebraiska uttryck/ekvationer?

Hur skriver man ekvationer? Hur löser man ekvationer? (olika metoder) Hur kontrollerar man en lösning dvs. prövar en formel eller ett uttryck?

Hur kan man använda ekvationer vid problemlösning?

Hur fortsätter man talföljder? Kan du konstruera egna?

Kan du rita fortsättning på växande mönster?

Kan du bestämma antalet delar i mönstret? Antalet delar i exempelvis figur 23? Antalet delar i figur n?

Förankring i kursplanens syfte

Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser
Centralt innehåll från kursplanen

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi arbetar med praktiskt material i kombination med undersökningar av mönster, arbetsblad och diskussioner och nivåanpassade uppgifter i läromedlet Gamma.

Klicka för Begreppslista 

Testa din begreppsförmåga här

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Skriftligt prov, det aktiva deltagandet i diskussioner, genomgångar och problemlösning, men också lektionsprestationer bidrar till ett bredare bedömningsunderlag.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.2 – Vi tittar på hur mönster kan se ut med konkret och praktiskt material som t.ex. stickor och kuber som vi sedan kopplar till vardagsexempel.

v.3 – Vi fokuserar på hur man gör generella formler och uttryck för att beskriva samband och mönster. Hur kan vi koppla detta till funktioner för att ta reda på hur många stickor/kuber etc, vi behöver för figur nr X. Kan en ökning i ett mönster kopplas till de begrepp som t.ex. proportionalitet? Isf hur.

v.4 – Teckna matematiska uttryck – lös ekvationen. Vi går nu mer in på att arbeta med matematiska begrepp, t.ex: obekant, variabel, uttryck, ekvation.

v.5 – Vi dyker djupare in på uttryck och ekvationer på olika nivåer.

v.6 – Problemlösningsfokus

v.7 – Nivåanpassad repetition

v.8 – Nivåanpassad repetition

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Att börja hitta generella metoder som kan appliceras på ett flertal problem är viktigt på många sätt! Kunskap om området breddar våra tankesätt och metoder sparar tid och pengar!

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika kreativa ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utveckla sin matematik.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Vi utvärderar kunskaper med hjälp av mallar som gjorts av prim-gruppen

[stc-subscribe category_in='Lokala planeringar']