Dans och rörelse till musik

Ansvarig: Henrik Forselius
När, under vilka veckor? 49-50 och v. 2-6

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Varför dansa?
Hur kan dansen vara ett redskap för motion?
Hur kan dansen påverka vår självkänsla?
Vad menas med att vara i takt till musiken?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil,

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Traditionella och moderna danser samt rörelse- och träningsprogram till musik.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Kunskapskrav för betyget E Kunskapskrav för betyget C Kunskapskrav för betyget A
I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven till viss del sina rörelser till takt, rytm och sammanhang. I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven relativt väl sina rörelser till takt, rytm och sammanhang. I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven väl sina rörelser till takt, rytm och sammanhang.



Förklaring till kunskapskravet ovan med bedömningsaspekter.

E C A
Eleven kan till viss del anpassa rörelserna i relation till den valda musiken Eleven kan anpassa rörelserna relativt väl i relation till den valda musiken Eleven kan anpassa rörelserna väl i relation till den valda musiken
Eleven kan till viss del röra sig i förhållande till musikens grundpuls med olika rytmiseringar Eleven kan röra sig relativt väl i förhållande till musikens grundpuls med olika rytmiseringar Eleven kan röra sig väl i förhållande till musikens grundpuls med olika rytmiseringar
Eleven kan till viss del anpassa rörelsen till syfte och sammanhang. Eleven kan anpassa rörelsen relativt väl till syfte och sammanhang och välja strategi för detta. Eleven kan anpassa rörelsen väl till syfte och sammanhang och även välja en väl fungerande strategi för detta

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Praktiskt deltagande under lektionerna samt ensam eller i par skapa en egen dans eller en del av ett motionsprogram. Här nedan finner du de två olika uppgifterna som du kan välja mellan.

Motionsprogram – Merkurius

Egen danskoreografi – Merkurius

mall musikanalys

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen sker kontinuerligt under våra gemensamma pass där varje lektion skall ses som ett tillfälle att visa sin förmåga. En slutlig bedömning görs när du antingen leder klassen i två låtar som en del av ett motionsprogram eller visar upp din färdig danskoreografi.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Vecka 49

Tisdag/Fredag: 1-2-4, skapa en kortare dans utifrån eget påhittade steg.

Torsdag (röd): Danspass (shabam) på BodyJoy

Vecka 50

Tisdag/Fredag: Öppet hus/Gemensam lek

Torsdag (grön): Danspass (shabam) på BodyJoy

Vecka 2

Tisdag/Fredag: Intro av dansprojekt + Hinderbana

Torsdag (grön): Samling 12:30 i L2 för att gemensamt titta lite på hur man gör en musikanalys. Därefter kommer tid att ges för att jobba med rörelsebeskrivningarna till era låtar/danser.

Vecka 3

Tisdag/Fredag: Individuellt jobb med dansprojektet.

Torsdag (röd): Samling 12:30 i L2 för att gemensamt titta lite på hur man gör en musikanalys. Därefter kommer tid att ges för att jobba med rörelsebeskrivningarna till era låtar/danser.

Vecka 4

Tisdag/Fredag: Individuellt jobb med dansprojektet + inlämning av rörelsebeskrivning.

Torsdag (båda): Start av näringslära med Hkk (se annan LPP)

Vecka 5

Tisdag: Bio

Fredag: Redovisningar av dansprojekt

Vecka 6

Tisdag: Redovisning av dansprojekt

Fredag: Redskapsgymnastik!!

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Dans och rörelse till musik kommer vi hela livet utsättas för. Om det så är i träningsform, nöjesform eller en formell dans på en stor fest. Forskning visar också att dans som motionsform är den typen av träning som håller i längden, som inte avstannar under tonåren.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Vi använder oss av pedagogisk dokumentation för att öka medvetenheten om och utveckla vår pedagogik

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Pedagogisk dokumentation

[stc-subscribe category_in='Lokala planeringar']