Ekonomi och barns olika villkor i världen

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Åsa Grath

När, under vilka veckor?

vecka: 40 – 43

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Vad är offentlig ekonomi?

Vem bestämmer över den offentliga ekonomin?

Hur gick vi från byteshandel till swish?

Vad är privatekonomi?

Vad är inkomster och utgifter?

Hur ser min privata ekonomi ut?

Vilka är de bästa argumenten för att kunna förhandla (upp) om veckopengen?

Hur ser barns olika villkor ut i världen?

Vad är välstånd och fattigdom?

Finns det fattiga människor i Sverige?

Orsaker och konsekvenser till fattigdom.

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.

Centralt innehåll från kursplanen

Samhällsresurser och fördelning

Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.
Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, landsting och stat använder skattepengarna till.
Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.
Digitaliseringens betydelse för individen, till exempel ökade möjligheter till kommunikation och elektronisk handel.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven har kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då samband inom olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett fungerande sätt.

Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv och beskriver då samband med underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med resonemang och underbyggda argument. Eleven redogör för innebörden av de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter och ger exempel på vad rättigheterna kan betyda för barn i olika delar av världen.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att undersöka, diskutera, värdera, analysera, söka information och därmed söka förståelse för de begrepp och kunskaper vi ska införskaffa.

Vi kommer bland annat att titta på film, ha föreläsningar, men också söka information och genomföra olika tillhörande uppgifter (enskilt, i par samt i grupp) som därmed ska öka våra olika förmågor såsom analys-, begrepps-, kommunikations- samt procedurförmåga.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömning sker löpande under temat gång genom de diskussioner vi för, de uppgifter vi genomför samt det slutgiltliga prov vi kommer att ha innan höstlovet.