Fysik: Ljud & musik + Ljus & färger

Ansvarig lärare: Andreas Backvall

Projektet genomförs under veckorna 36 – 41

 

Vad?

Syfte med temat:

  • Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser.
  • Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med fysikens begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur de formas i samspel med erfarenheter från undersökningar av omvärlden. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll.
  • Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleverna att kunna skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla perspektiv på utvecklingen av naturvetenskapens världsbild och ges inblick i hur naturvetenskapen och kulturen ömsesidigt påverkar varandra.

 

Viktiga ord & Begrepp

Avsnitt: Vad är ljud?

Decibel (dB) är enheten för volymen på ett ljud.

Ljud är vibrationer i luften som vi kan höra med örat.

Ljudhastighet är den fart som ljudet breder ut sig med i ett material.

Ljudstyrka är volymen på ett ljud.

Ljudvågor eller tryckvågor är områden som är omväxlande tätare och tunnare och som rör sig bort från ljudkällan.

Svängning eller vibration är något som varierar regelbundet, till exempel en ljudvåg som är omväxlande tät och tunn.

Ton är en regelbunden svängning i luften.

Tonhöjden är hög om en ton är gäll och låg om en ton är dov.

 

Avsnitt: Musik och buller

Brus är ett svagt buller som hörs hela tiden, en blandning av många sorters ljud.

Buller är ett störande ljud som består av slumpmässigt blandade toner och ofta hörs högt och pötsligt.

Delton eller överton är en av många toner med olika frekvenser som tillsammans skapar en sammansatt ton.

Eko är när ett ljud reflekteras mot ett föremål och kommer tillbaka svagare och otydligare.

Frekvens eller tonhöjd är antalet svängningar per sekund i en ren ton.

Grundton är den lägsta tonen i en sammansatt ton.

Hertz (Hz) är enheten för frekvens eller tonhöjd.

Klang är alla deltoner som tillsammans skapar ett musikinstruments ljud.

Musik är en konstform där toner blandas till behagliga ljudupplevelser, en form av ordnat ljud.

 

Avsnitt: Örat

Hörsel är det sinne som uppfattar ljud.

Hörselskada är en skada i örat som gör att man inte kan uppfatta alla ljud.

Ljudstyrka är ett mått på hur starkt eller hur svagt ett ljud är. Ljudstyrka mäts i enheten decibel.

Ljudvåg är en tryckvåg i luften som örat känner av och uppfattar som ett ljud

 

Avsnitt: Vad är ljus?

Ljus består av fotoner, små energirika partiklar som ögat kan uppfatta.

Ljuskälla är ett föremål som avger sitt eget ljus.

Ljusstyrka är ett mått på hur starkt något lyser.

Reflektion är när ljuset studsar på ett föremål och rör sig i en annan riktning.

Skugga är området bakom ett föremål som inte belyses av en ljuskälla.

Syn är det sinne som gör att man se och kan uppfatta ljus.

 

Avsnitt: Färger

Absorption betyder att en ljusstråle tas upp av en yta.

Brytning betyder att en ljusstråle ändrar riktning när den går från ett ämne till annat.

Foton är en ljuspartikel. Energin på fotonen avgör vilken färg ljuset har.

Ljus består av fotoner, små energirika partiklar som ögat kan uppfatta.

Reflektion betyder att en ljusstrple studsar mot en yta.

Spektrum bildas när ljuset delas upp i färger med olika energi. Rött ljus har lägst energi och violett högst energi.

Spridning sker när en foton kolliderar och sedan rör sig i en annan riktning.

 

Avsnitt: Ögat

Blinda fläcken är en del av näthinnan som saknar synceller.

Färgseende är ögats förmåga att skilja olika färger från varandra med hjälp av tapparna.

Gula fläcken är den del av ögat där syncellerna sitter tätast. Där finns bara tappar.

Stavar är de synceller som bara är ljuskänsliga. De finns på hela näthinnan och används för att se i svagt ljus.

Synceller är ögats stavar och tappar, som är känsliga för synligt ljus.

Tappar är de synceller som är färgkänsliga. Det finns tre slags tappar som är känsliga för blått, rött och grönt ljus.

 

 

Övergripande mål från LGR 11 

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som energiförsörjning, medicinsk behandling och meteorologi. Med kunskaper om energi och materia får människor redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser.

Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör energi, teknik, miljö och samhälle.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med fysikens begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur de formas i samspel med erfarenheter från undersökningar av omvärlden. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll.

 

 

Centralt innehåll från kursplanen

 

Fysiken och vardagslivet

  • Hur ljud uppstår, breder ut sig och uppfattas av örat.
  • Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområdens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat.

 

Fysikens metoder och arbetssätt

  • Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
  • Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och vågar och hur de används i undersökningar.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter såväl med som utan digitala verktyg.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.

 

Förmågor vi tränar

Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
  • genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssna aktivt på genomgångar, diskutera, reflektera & undersöka

Vi kommer på lektionerna att samtala, diskutera, laborera med ett undersökande arbetssätt. Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. För att förankra det teoretiska gör vi mycket praktiskt arbete där vi synliggör de begrepp vi jobbar med.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar mycket tillsammans för att lära av varandra. Vi tränar på att redovisa grupparbeten och ge varandra kamratbedömning. Vi tränar på muntligt beskrivande av begrepp och på att resonera kring dessa. Vi kommer också att lära oss om historiska upptäckter inom området. 

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen sker genom:

-Delaktighet i diskussioner

-Dokumentation av instuderingsfrågor

-Bearbetning / förbättring av uppgifter

-Hur man beskriver samband inom olika ämnen / använder sig av begrepp både skriftligt och muntligt

-Källkritik vid letande av information

-Redovisning av olika uppgifter

-Avstämningar både muntligt & skriftligt

 

 

Jag kommer bedöma hur väl du kan:

  • använda informationen i diskussioner för att skapa texter och andra framställningar
  • göra dokumentationer av undersökningar i text och bild.
  • söka naturvetenskaplig information och använda olika källor
  • genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
  • använda utrustning på ett säkert sätt.
  • beskriva fysikaliska fenomen med användning av fysikens begrepp.

 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som energiförsörjning, medicinsk behandling och meteorologi. Med kunskaper om energi och materia får människor redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för naturvetenskapens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an uppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.