Ansvarig/Ansvariga lärare: Madelene Larsson
När, under vilka veckor? v 14-19
Vad?
Keynote:
Frågeställning och följdfrågor
- Var i cellerna finns våra arvsanlag?
- Kunna förklara begreppen samt hur de hör ihop: cell-cellkärna-kromosom-DNA-gen.
- Ge exempel på minst 5 funktioner som proteiner har i kroppen.
- Vilken sorts celldelning ger upphov till vanliga celler i kroppen?
- Vad kallas den celldelning som ger upphov till ägg och spermier?
- Hur många DNA-molekyler finns i människans celler (ej könsceller)?
- Hur många DNA-molekyler innehåller ett ägg eller en spermie från en människa?
- Beskriv kortfattat vad som händer med en DNA-molekyl vid vanlig celldelning.
- När celler ska bilda könsceller så sker detta via reduktionsdelning. Varför måste könsceller bildas via reduktionsdelning och vad händer med könscellerna vid befruktning?
- Hur stor chans är det att få en dotter eller en son? Motivera. Vad avgör om det blir en pojke eller en flicka vid befruktningen? (visa mha korsningsschema)
- Vad händer när blir det enäggs-, tvåäggs- och siamesiska tvillingar?
- Vad innebär dominant och recessiv gen, homozygot och heterzygot?
- Hur ärvs vissa anlag t ex lockigt hår, blodgrupper. Visa med hjälp av korsningsscheman.
- Ge ex på en egenskap som beror på samspel mellan arv och miljö.
- Hur kommer det sig att det är vanligare med färgblindhet hos män?
- Ge exempel på en sjukdom som beror på fel antal kromosomer i cellerna?
- Vad är en mutation och hur kan det uppstå?
- Mutationer kan inträffa både i kroppsceller och i könsceller och de påverkar individen på olika sätt. Vad är skillnaden mellan dessa mutationer?
- De flesta mutationer är skadliga. Förklara varför de ändå är viktiga?
- Vem var Mendel?
Begrepp/viktiga ord/namn
Cell
Cellkärna
Kromosom (+antal i cell/könscell)
DNA
Gen
Protein
Vanlig celldelning
Reduktionsdelning
Korsningsschema – pojke-flicka
Enäggstvillingar
Tvåäggstvillingar
Siamesiska tvillingar
Dominant gen
Recessiv gen
Homozygot
Heterozygot
Korsningsschema anlag t ex fräknar, blodgrupper.
Mutation – kromosomavvikelser + ärftliga sjukdomar (korsningsschema)
Gregor Mendel
Övergripande mål från LGR11 2.2
Förankring i kursplanens syfte
Centralt innehåll från kursplanen
- Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
- Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
- Evolutionens mekanismer och uttryck, samt ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö. Genteknikens möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker.
- Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället, människors levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen.
- Aktuella forskningsområden inom biologi, till exempel bioteknik.
- De biologiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.
- Kroppens celler, deras uppbyggnad, funktion och samverkan.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Hur?
Hur ska vi arbeta?
Genomgångar, laborationer, diskussioner
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
E-prov?, diskussionsuppgift och en egen inlämningsuppgift samt aktivitet under lektioner/diskussioner/lektionsuppgifter.
Veckoplanering, när ska vi göra vad?
v 14
Uppstart – rutin ”jag ser, jag tänker, jag undrar” kring en bild + bildspel. Film: Cellen. Övning: Arv och miljö, du är unik.
v 15
Kromosom-DNA-gen, protein, vanlig celldelning och reduktionsdelning, flicka eller pojke? Tvillingvarianter. Fakta:Proteiner, Celldelning, Flicka eller pojke? Övning: Kromosomer.
v 17 (to+fr)
Dominanta vs recessiva anlag, heterozygot och homozygot, korsningsscheman. Fakta: Dominanta och recessiva gener, fakta korsningsschema Övning: Dominanta anlag + Uppgift korsningsscheman anlag och blodgrupper, Facit uppgift korsningsscheman anlag och blodgrupper
Lab: DNA hos en kiwi
v 18 (to+fr)
Blodsystemet ABO, När arvet skadas – kromosomfel, ärftliga sjukdomar och mutationer + Uppgift ärftliga sjukdomar, Facit uppgift ärftliga sjukdomar, Extrauppgift ärftlig sjukdom, Facit Extrauppgift ärftlig sjukdom
Repetitition + start fördjupningsuppgift/diskussionsuppgift om genteknik
Lab: DNA hos en kiwi
v 19
må SR + on SG repetition + förberedelse för fördjupningsuppgift/diskussionsuppgift om genteknik
Fredag: E-prov + diskussion i grupp om genteknik
Varför?
Sammanhang och aktualitet
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
- Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
- Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
- Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.