HI/ Stormaktstiden

 

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Åsa Grath

När, under vilka veckor:

7 – 13, VT/22

 

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

 

I det här temat kring Stormaktstiden kommer vi att fokusera på följande frågeställningar:

  • När var den svenska stormaktstiden och vad menas med en stormakt?
  • Vad var orsaken till de många krigen under Stormaktstiden och vilka blev vinnare och förlorare på dessa krig?
  • Vad var orsakerna till att Sverige kunde bli en stormakt och vad blev konsekvenserna av att vara en stormakt?
  • Vad gjorde drottning Kristinas abdikering så omdiskuterad och hur var kvinnors situation under stormaktstiden?
  • Hur utvecklades handeln under stormaktstiden och hur påverkade detta olika grupper i samhället? (Järnet, invandring)
  • Vilka grupper hade mer makt under Stormaktstiden och vad gav makt?
  • Vad är en historisk källa och vad kan kan de berätta om hur människor hade det under perioden jämfört med idag.
  • Hur avgör man om en källa/historisk källa är trovärdig?

 

Förankring i kursplanens syfte (Lgr22)

Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar sitt historiemedvetande och sin historiska bildning. Det blir möjligt genom att eleverna i undervisningen får utveckla kunskaper om historiska förhållanden och historiska begrepp, får insikter i hur historia skapas genom tolkningar av källor samt utvecklar förståelse för hur historia kan brukas i olika sammanhang. På så sätt får eleverna förståelse för hur det förflutna har format nutiden och därmed präglar våra förväntningar på framtiden.

 

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensram och en kronologisk överblick över hur kvinnor och män genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och kulturer. Undervisningen ska vidare bidra till att eleverna får förståelse för att varje tids människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial. Eleverna ska också ges förutsättningar att utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källor som ligger till grund för historiska kunskaper.

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla

  • kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp och långa historiska linjer,
  • förmåga att ställa frågor till historiska källor samt att tolka, kritiskt granska och värdera dessa, och
  • förmåga att reflektera över hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.

 

Centralt innehåll från kursplanen (Lgr22)

Maktförhållanden och levnadsvillkor i Norden, cirka 1500–1800

  • Kampen om den politiska makten i Norden. Uppror och motstånd mot kungamakten. 
  • Det svenska Östersjöväldet. Orsaker till dess uppkomst och upplösning samt konsekvenser för människor runt Östersjön. 
  • Likheter och skillnader i levnadsvillkor mellan olika grupper i ståndssamhället. 
  • Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel brev, dagböcker och kartor, kan berätta om det förflutna. 
  • Historiebruk kopplat till tidsperioden, 

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen (Lgr22)

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven visar grundläggande kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp. 

Eleven för enkla resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och av människors handlingar i förfluten tid. 

Eleven för också enkla resonemang om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor under olika tidsperioder.

Eleven ställer frågor till historiska källor, beskriver vad som kan vara en historisk källa och ger något exempel på vad källorna kan berätta om det förflutna.

Eleven ger exempel på hur historia kan brukas i något sammanhang.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att undersöka, diskutera, värdera, analysera, söka information och därmed söka förståelse för de begrepp och kunskaper vi ska införskaffa. 

Vi kommer bland annat att titta på film, ha föreläsningar,  men också söka information och genomföra olika tillhörande uppgifter (enskilt, i par samt i grupp) som därmed ska öka våra olika förmågor såsom analys-, begrepps-, kommunikations- samt procedurförmåga. 

 

Alla våra arbeten och presentationer kommer att finns på classroom att följa, vecka för vecka. 

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Du kommer bedömas utifrån följande punkter: 

Din förmåga att: 

  • samarbeta (delaktighet) vid par- och grupparbeten
  • värdera olika källors rimlighet och användbarhet (källkritik)
  • söka efter information och sedan kunna svara på frågor om olika händelser och skeden under denna epok efter att ha läst texter/sett filmer/tagit del av andra källor om dem
  • analysera och jämföra skillnader och likheter  (förr och nu)
  • känna till olika historiska begrepp som hör till denna epok
  • din delaktighet under de lektioner vi har under temat. 

 

I slutet kommer vi att ha ett skriftligt enskilt prov. 

Varför?

Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden. Kvinnor och män har i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka verkligheten och påverka sin omgivning. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare

Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Våra pedagoger är engagerade vuxna som ser potentialen i våra elevers tankar och teorier och utforskar världen tillsammans med dem

Två frågor påverkar ständigt våra ställningstaganden, vägval och arbetssätt; Vem utbildar vi, och till vilket samhälle

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet sker  tillsammans med eleverna.