Kemiförsök

 Kemiförsök

 

Ansvarig lärare: Malin Björn

Tidsperiod:  v. 49 2017 – v. 19 2018

 

Vad?

 

Kemiförsök

Frågeställning och följdfrågor

Vad är kemi?

Hur är atomer och molekyler uppbyggda?

Hur kan man sortera material och föremål efter dess olika egenskaper?

Hur är periodiska systemet uppbyggt?

Hur använder vi kemin i vardagen?

Hur sker en kemisk reaktion?

Vad händer när man blandar olika ämnen och lösningar?

Hur dokumenterar man och skriver en rapport om vad som hände?

Vilka kemikalier har vi i hemmet och vad betyder alla säkerhetssymboler?

 

Hur fungerar en innehållsförteckning på livsmedel? 

Hur kan man experimentera sig fram till ett fungerande recept på godis?

 

Vad är plast för slags ämne?

Vad menas med “mitt plastfotavtryck”?

Hur kan man minska sin egen påverkan på miljön med avseende på plast?

 

Kort beskrivning av projektet:

 

I projektet gör eleverna en rad fysikaliska och kemiska tester för att bestämma egenskaper hos fem okända ämnen. De jämför den information de får fram med känd fakta om olika ämnen. På så sätt kan eleverna dra slutsatser om vilka ämnena är och argumentera för sina resultat med stöd i egen dokumentation. Dessutom tillverkar vi godis utifrån innehållsförteckningen och lär oss mer om plast och miljö.

 

Projektet innehåller fem olika delar:

 

Materia har olika egenskaper. Eleverna undersöker de okända ämnena med sina sinnen och genom att blanda dem med vatten. De separerar blandningarna och kategoriserar vissa som lösningar och andra som slamningar. De tränar på att observera likheter och skillnader i egenskaper och på att använda olika ord för att beskriva dem.

 

Tester visar materiens egenskaper. Eleverna undersöker ämnenas kemiska egenskaper genom att tillsätta olika indikatorer och genom att värma dem. De observerar kemiska reaktioner som sker och dokumenterar sina iakttagelser.

 

Egenskaperna avslöjar okända ämnen. Resultaten sammanfattas och karaktäristiska egenskaper identifieras för vart och ett av ämnena. Eleverna jämför med känd fakta om ämnena och drar slutsatser om vilka ämnena är. Slutligen använder de sina erfarenheter från temat till att själva planera, genomföra och utvärdera en under- sökning av vilka av ämnena som ingår i en blandning.

 

Tillverka så likt godis som originalet som möjligt. En innehållsförteckning säger vad – upprepade experiment och utförlig dokumentation och analys avslöjar hur mycket. Dessutom går vi in närmre i detalj på ingrediensernas funktion (denna del sparar vi till i höst pga brist på tillgänglig hemkunskapssal)

 

Plast – ett växande miljöproblem. Vi läser in oss på vad plast är, vad som händer med all plast som vi slänger och hur naturen och djuren runt oss påverkas. Vi pratar om hur vi kan minska vår egen plastpåverkan på miljön och försöker på ett kreativt sätt skapa opinion och sprida kunskap.

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

  • Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt.
  • Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
  • I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.
  • Enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
  • Eleven kan även föra enkla resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten.
  • I enkla och till viss del underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling.

Förankring i kursplanens syfte

 

Genom undervisningen i ämnet kemi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

  • Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle
  • Genomföra systematiska undersökningar i kemi.
  • Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Centralt innehåll från kursplanen

Kemin i naturen

  • Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform.
  • Indelningen av ämnen och material utifrån egenskaperna utseende, ledningsförmåga, löslighet, brännbarhet, surt eller basiskt.
  • Grundläggande kemiska reaktioner.

Kemin i vardagen och samhället

  • Vanliga kemikalier i hemmet och samhället. Deras användning och påverkan på hälsan och miljön samt hur de är märkta och bör hanteras.

Kemin och världsbilden

  • Några historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.
  • Äldre tiders beskrivningar av materiens uppbyggnad. Kemins förändring från magi och mystik till modern vetenskap.

Kemins metoder och arbetssätt

  • Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.
  • Några metoder för att dela upp lösningar och blandningar i deras olika beståndsdelar.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om materials egenskaper.

I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat. Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.

 

Du ska bland annat kunna: Nivå E Nivå C Nivå A
Redovisa muntligt Du kan genom enkla resonemang jämföra dina och andras resultat.

Föra enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på.

Du kan genom utvecklade resonemang jämföra dina och andras resultat.

Föra utvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på.

Du kan genom välutveckladeresonemang jämföra dina och andras resultat.

Föra välutvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ge förslag på vad som kan förbättra undersökningen.

Göra labbrapporter Du kan göra enkla dokumentationer av dina undersökningar i text och bild. Du kan göra utvecklade dokumentationer av dina undersökningar i text och bild. Du kan göra välutvecklade dokumentationer av dina undersökningar i text och bild.
Kemins olika begrepp Du har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang. Du har goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang. Du har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang.
Använda kemiska begreppen Du har kunskaper att kunna använda informationen i diskussioner och om dina resultat. Du har goda kunskaper att kunna använda informationen i diskussioner och om dina resultat. Du har välutvecklade kunskaper att kunna använda informationen i diskussioner och om dina resultat.
Deltagande/ aktivitet Du kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar.

Du kan bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.

Du kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar.

Du kan själv formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.

Du kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar.

Du kan själv formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta  systematiskt utifrån.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att genomföra flera olika undersökningar/experiment och utvärdera dessa, arbeta fram en struktur för att planera, genomföra och reflektera kring en naturvetenskaplig studie. Vi kommer arbeta mycket i grupp och parvis och tränar på så sätt samarbete med olika klasskamrater och noggrannhet i den egna dokumentationen. Vi tränar på naturvetenskapliga begrepp med hjälp av olika kooperativa strukturer – begreppskort som används till att Pussla Tillsammans, leka Fråga-Fråga-Byt och spela sällskapsspelet Med Andra Ord. Vi gör även ett eget frågesportspel där olika föremål beskrivs.

Vi laborerar med stearinljus och vatten-is-ånga och skriver förklarande texter med där vi använder naturvetenskapliga begrepp för att förklara. Vi läser texter om kemi och olika ämnen. Vi använder oss av nätet för att förgylla och förklara med olika filmklipp. Vi lyfter olika ämnens egenskaper genom att göra några iögonfallande “äggspriment” i samband med påsklovet. Varje elev får dessutom fördjupa sig i varsitt grundämne och sedan presentera det med stöd av ett digitalt bildspel. (Vi kommer att genomföra en större avslutande laboration kring att förbättra ett recept på godis genom noggranna observationer, utförlig dokumentation och genom upprepade försök (i höst). Vi kommer även att arbeta kring det aktuella miljöproblemet med plaster i naturen och havet.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Eleverna kommer att få visa sina kunskaper genom olika typer av dokumentation och via diskussioner och samtal samt praktiskt arbete med sina klasskamrater. Bedömningen kommer att ske både i det praktiska samarbetet i gruppen och i diskussioner, i den enskilda dokumentationen och i flera mindre kunskapskontroller/läxförhör. Ett muntligt framförande av grundämnespresentationen blir en viktig del i bedömningen. (Vi avslutar arbetet om godis med en labrapport som skrivs i grupp (i höst)) och arbetet om plaster med en redovisning av ett kreativt sätt att minska våra plastfotavtryck. Detta leder till en sammanfattad normativ bedömning under arbetets gång.

 

 

Sammanhang och aktualitet:

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som en viktig del i denna utveckling, vi lär av varandra. Vi vill ge eleverna flera ingångar i ämnet så alla får en möjlighet att lyckas utifrån sina egna behov. Vi använder oss av Visible Thinking rutiner för att synliggöra elevernas eget lärande i projektet. Vi knyter an kemiämnet till aktuella företeelser i vår närmiljö. Vi lär med öppet sinne och humor och lyfter arbetet med kuriosa, spännande filmklipp, “äggspriment” och möjligheten att tänka ut egna laborationer under projektets gång.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet sker tillsammans med eleverna. Separata delar utvärderas både skriftligt och med tummen-upp/-sida/-ner i stunden.

[stc-subscribe category_in='Lokala planeringar']