Ansvarig/Ansvariga lärare: Josefine Rejler
När, under vilka veckor?
v.2-v.13
Vad?
Frågeställning och följdfrågor
•Vad har jag lärt mig i åk 4-åk 6 i matematik?
Övergripande mål från LGR11 2.2
•Eleven kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
•Eleven kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
•Eleven kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
Förankring i kursplanens syfte
•Förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. (Problemlösningsförmåga)
•Förmåga att använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp. (Begreppsförmåga)
•Förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter. (Metodförmåga)
•Förmåga att föra och följa matematiska resonemang. (Resonemnagsförmåga)
•Förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. (Kommunikationsförmåga)
Centralt innehåll från kursplanen
• Taluppfattning och tals användning
decimalsystemet
tallinjen
räknesätten, prioriteringsregler
räknemetoder
bråk
tal i procent, bråk decimalform
• Geometri
Geometriska objekt och begrepp
skala och konstruktion av geometriska objekt
Symmetri
omkrets och area, beräkningar
Mätning och måttenheter (längd, area, volym, massa, tid, vinklar)
• Algebra
numeriska och algebraiska uttryck
ekvationer
mönster
• Samband och förändring
proportionalitet
koordinatsystem
grafer
• Problemlösning
strategier för matematiska problemlösning i vardagliga situationer, samt matematiska
formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.
Innefattas ej:
• Sannolikhet och statistik (Arbetat med under HT-16)
sannolikhet
kombinatorik
statistik
lägesmått
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:
Förmågor som bedöms:
Problemlösningsförmågan, begreppsförmågan, metodförmågan, resonemangsförmågan och kommunikationsförmågan. Alla delar av matrisen i matematik.
Hur ska vi arbeta?
Utforskande arbetssätt.
Samtal och diskussioner i par och i hela klassen.
Egen träning både i skolan och hemma.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Samtal och diskussioner.
Mindre förhör.
Nationella prov (april)
Veckoplanering, när ska vi göra vad?
v.2 Taluppfattning och tals användning
Onsdag: Info om vad vi ska arbeta med och hur.
”Nyårsmatematik” (repetition om taluppfattning)
Torsdag: positionssystemet
v.3 Taluppfattning och tals användning
Onsdag: räknesätten, prioriteringsregler
Torsdag: räknemetoder
v.4 Taluppfattning och tals användning
Onsdag: Studiedag
Torsdag: bråk, tal i procent, bråk decimalform
v.5 Geometri
Onsdag: Geometriska objekt och begrepp, skala
Torsdag: symmetri, omkrets och area,
v.6 Geometri
Onsdag: mätning och måttenheter (längd, area, volym, massa, tid, vinklar)
Torsdag: mätning och måttenheter (längd, area, volym, massa, tid, vinklar)
v.7 Algebra
Onsdag: numeriska och algebraiska uttryck
Torsdag: ekvationer
v.8 Algebra
Onsdag: ekvationer
Torsdag: mönster
v.9 Sportlov
v.10 Algebra
Onsdag:
Torsdag:
v.11 Problemlösning
Onsdag:
Torsdag:
v.12 Problemlösning
Onsdag:
Torsdag:
v.13
Onsdag:
Torsdag:
Varför?
Sammanhang och aktualitet
Så här i slutet av mellanstadiet är det bra att titta tillbaka och sammanfatta de områden i matematiken som vi arbetat med. Det finns kunskapskrav i åk 6 som vi arbetat mot i snart 3 år och som nu bör vara uppfyllda. Genom att titta igenom och repetera saker vi gjort tidigare så får vi dels en känsla att ”Så mycket jag kan” men kanske också att ”Det här behöver jag träna mera på”.
Våra kunskaper kommer bland annat mätas i de nationella proven i april.
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Kunskapssyn och lärande – Det livslånga lärandet
Detta arbetsområde är grundläggande för det livslånga lärandet och en viktig grund att stå på i allt som kommer framöver. Att ha en förståelse för den grundläggande matematiken är viktigt. Lärandet sker med förståelse och genom att vi tar tillvara elevernas olika egenskaper och sätt att lära. Frågor som Hur vet du det? Finns det fler sätt? skapar en nyfikenhet och lust att lära.
Värdegrund – Det livsdjupa lärandet
Att eleverna får möjlighet att utvecklas, utmanas och nyfiket tillägna sig nya kunskaper. Att eleverna får en djup förståelse för hur saker hänger ihop och kopplas till deras egen verklighet och erfarenhet. Eleverna blir sedda och bekräftade.
Samhället omkring oss – Det livsvida lärandet
Eleverna får se hur kunskaperna kommer till praktisk användning ute i samhället.
Utvärdering
Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.